Varför är ni så arga?

Varför är ni så arga?

Många människor blir upprörda när dom läser en artikel om en "protestgrupp" från Hornstull i tidningen. Men innan dom förstår vad gruppen egentligen förespråkar eller arbetar för, med eller emot så passar man på att dra på alla cylindrar, blir emotionell, gör utspel och svär, precis på samma sätt som vi själva blir anklagade för att agera.

Delvis för att dialogen inte fick plats som en kommentar men också för att belysa öppenheten i det vi håller med om klistrar jag in diskussionen mellan Anders Gardebring och mitt svar från föregående inlägg.:

Hej!
Jag funderar lite på kritiken i inlägget av den demokratiska processen. Som jag förstått det är det här ett projekt där man från stadens sida provar vad som kallas omvänd planprocess, alltså att man tidigt involverar medborgarna istället för att komma "ovanifrån" med en färdig plan. Det är förstås inte perfekt, men ändå ett steg i rätt riktning. Därför tycker jag att det är lite tråkigt att den så vanliga ryggmärgsreaktionen "nej" så snabbt dyker upp, där man utgår ifrån att alla aktörer vill en illa, istället för att vilja delta i den diskussion som man nu försöker hålla från stadens sida. Jag ser det som en viktig och intressant milstolpe att man från stadens sida nu vill prova andra arbetssätt som involverar medborgarna i staden mer än tidigare. Utnyttja den möjligheten och försök att göra det till något bra.Sedan tycker jag inte att "pengar"-argumentet överhuvudtaget håller i den här typen av processer. Någon tjänade pengar när ditt och hus byggdes också, precis som någon tjänade pengar när mitt byggdes. Det är inget konstigt i det. Att någon tjänar pengar på att hus byggs är inte det viktiga i diskussionen, det är ett icke-argument. Det viktiga är en diskussion om vad som byggs, hur det byggs, och hur det kan bli något bra. Själv är jag tveksam till den "maxvolym" som har angivits för projektet men tror att en exploatering i en lägre skala, där taken på de nya husen ansluter till högalidsparkens nivå, skulle kunna bli något riktigt bra. Det skulle innebära att gatuplanet levandegörs (jag tänker mig mindre butiks- och lokalytor i entréplanet och bostäder ovanför), samtidigt som taken på den nya husen faktiskt skulle innebära en expansion av parken förutsatt att taken görs gröna och inlemmes i parken snarare än privatiseras. Det är precis det här som jag pratar om, se möjligheterna (eller visionen för att använda dina egna ord) istället för att utgå från att alla vill er illa. Det är lätt att känna sig arg och att känna sig överkörd. Det är också lätt att tänka på att mycket av det som byggts i Stockholm under de senaste decennierna inte har varit speciellt bra. När nu staden vill ge oss medborgare möjligheten att diskutera hur vi kan göra det bättre så tycker jag att vi bör ta den chansen.Med vänlig hälsning, Anders


Hej Anders,
Kul att Yimby tittar förbi. (om du inte skriver i egen person förstås)
Självklart är det ett fall i rätt riktning att man har intentioner med "fördjupad medborgarprocess" Dock så är det mycket som talar för att att det är en effektlös papperstiger hur goda intentionerna än är. Några exempel; Vi har alla fyllt i en enkät i området vad vi tycker till Wasted Space. Det kom in drygt hundra svar. I stort sett samtliga föreningar och privatpersoner som vi varit i kontakt med känner sig svikna då inget av den oron av att parken skulle privatiseras kom fram, eller presenterades på första mötet. Inte heller har man fått återkoppling via mail som utlovades. Kanske beror detta på en administrativ miss, vad vet jag. Detta får ändå en stor effekt då det var det första som närboende och sakägare ville att man skulle hantera. Man hade inga intentioner alls att bemöta negativ kritik. Vi vill helt enkelt inte att parken ska privatiseras. Varför ska det vara så svårt att diskutera detta ämne? Än så länge finns inga intentioner från byggherrarnas sida att bemöta den kritiken. Det andra är att stadsbyggnadsnämnden med all tydlighet klargjort att man inte tänker respektera medborgare i den här typen av frågor. Se intrevju med Kristina Alvendal, Södermalmsnytt i samband med planerna för Reimersholme. http://www.sodermalmsnytt.se/index.php3?use=document&cmd=show_inline&fileid=1048&filename=sn_2009_49.pdf Så varför har vi anledning att tro att vi kan påverka så pass mycket att vi inte längre upplever att parken är privatiserad. Dessutom har jag i mailväxling med Wasted Space fått det tydligt förklarat att vi måste förstå den ekonomiska aspekten för planeringen. Exakt vad det innebär vet vi ju förstås inte än. Men det troliga är väl att byggherrarna måste få ekonomi i sina projekt för att överhuvudtaget vara intresserade. Det säger sig självt på något vis och är, som du säger, förståeligt. Men att vi förstår det innebär inte att vi håller med om det. Det är var mans rätt att ha sin egen uppfattning.

Vi är inte ett gäng rabiata nej-sägare med ryggradsreflex att skrika ut protester i besvikelse så fort det ska byggas något. Vi kan väl visst delta på arbetsmöten, komma med förslag och tycka till individuellt. Dock så har ju arbetsgruppen redan luftat sina individuella åsikter som tydligen inte alls kom till tals genom enkäten eller samrådsmötet. Detta gjordes på vårt uppstartsmöte. Det vi sedan försökte göra är att hitta en gemensam nämnare. Jag vet att många av dom föreningar och privatpersoner som deltog inte alls, hittills i alla fall, brukar engagera sig i andra frågor eller "stå på barrikaden" Oron för privatiseringen av parken var den mycket tydliga gemensamma nämnaren. Mot bakgrund till detta så måste vi ju också ta ställning till de alternativ som finns som motsvarar den gemensamma åsikten. När vi sedan började läsa på vad projektet egentligen innebär blev vi väldigt oroliga när vi såg hur olika skydd i översiktsplanen, Stockholms parkprogram, Plan och Bygglagen och Miljöbalken var totalt effektlösa inför ett beslut som byggherrar och exploateringsnämnd tillsammans gått igenom som instans för att sedan blint slussas igenom i stadsbyggnadsnämnden med en axelryckning. Det här kunde ju hända precis överallt. I alla parker, I alla känsliga områden. Vi tycker att det är väldigt skrämmande att man vill förtäta till varje pris, det spelar inte längre någon roll vilka värden som skapar konflikter på vägen. Man signalerar tydligt att all beslutsrätt egentligen ligger hos byggherrar ch exploateringsnämnd. Att man vill skynda på processen helt utan långsiktighet i sitt beslutsfattande.

Vad tror du händer senare om vi deltagit och förespråkat exempelvis din idé och fått nej på det? Att vi inte kunna hitta en kompromiss i samråd? Vems ord är det som väger mest då tror du? Då har vi ju försuttit chansen till tidig påverkan och är i ett ännu sämre läge att yttra våra gemensamma åsikter.

Ditt förslag har sina fördelar och nackdelar. Faktum är att vi redan dryftat precis det alternativet internt några stycken. Dock blev svaret följande: Det starkaste argumentet emot är att markanvisningen gäller upp till taknocken på kv. Bulten, Med andra ord så skulle Veidekke (eller annan ny föreningen) fortfarande äga takytan på huset och därmed skulle också den delen vara privat och skapa en naturlig avgränsning från allmänheten på gatan till parken. Det skulle vara väldigt unikt, och om du frågar mig, väldigt uderligt att ha en privat park i parken. Jag har mycket svårt att tänka mig att man är beredda från Veidekkes sida att offra russinen i kakan (Dom högsta våningarna) för den goda sakens skull. Vidare så skulle man fortfarande behöva spränga in ca 10 meter i berget av idag skyddad mark. Men skulle man göra detta ändå, kommer varje kvadrat bli vansinnesdyrt i förhållande mot vad det kostar att utföra ett sådant arbete och där igen kommer synpunkten på att man måste förstå ekonomin i projektet. Det sista är också att vi inte riktigt förstår varför man hatar bergsskärningar så mycket. Det är ju ett tydligt karaktärsdrag för Stockholm att vi har den typen av bebyggelsen i våra parker. Idén med gröna tak och din idé är något som vi självklart ska ta ställning till, när det blir aktuellt med samrådsmöten. Det behöver nödvändigtvis inte bemötas med ett rungande nej, men du har våra åsikter i raderna ovanför.
Som jag hoppas att du förstår är vi absolut för en öppen dialog med debatt och diskussion, men vi kan fortfarande inte komma ifrån dom gemensamma åsikterna som vi representerar. Dom har vi i öppen dialog sinsemellan kommit fram till. Vi är inte några få nej-sägare, Vi är hela föreningar och sakägare i området. Ambitionen är att våra diskussioner ska hålla högt i tak, vara sakliga och offentliga. Det vi vill är också att skapa en debatt runt ämnet då vi tycker att för lite av makten ligger hos sakägarna, dvs, alla boende runt Högalidsparken i det här fallet och för mycket hos byggherrarna och exploateringsnämnden. Alla har att vinna på en dialog runt detta, oavsett om man förespråkar total bevaring av rekreationsytor eller total förtätning eller, som dom allra flesta, någonstans där mitt emellan.

Kom gärna förbi på Hornsbruskgatan på en fika någon gång för att ta del av diskussionen. Vi har som målsättning att allt arbete ska ske öppet. Vi tycker inte alla lika individuellt men vi har en gemensam syn som vi tycker måste respekteras.

Din idé med gröna tak som en förlängning av parkytan tycker jag definitivt du ska framföra till Wasted Space och Veidekke. Ju fler idéer som finns att ta ställning till, desto bättre tycker vi.

Tack för att du hörde av dig!

Mvh
Mattias