Vill du hjälpa till att utvärdera Community Planning Eventet?
Arbestgruppen har tagit fram en enkätundersökning där Du får fylla i hur Du upplevde eventet. Frågorna handlar om inför, genomförande, presentationer och täcker eventet som helhet.
För att ta del av en utvärderingsenkät, skicka ett mail till:
hogalidsparken@hotmail.se
Varför vill ni göra detta?
Det har kommit in en hel del mail till arbetsgruppen från grannar som upplevt att eventet inte var helt tillfredsställande på ett eller annat sätt. Det här är din chans att ycka till vad det var som fungerade bra eller mindre bra.
Svaren kommer sammanställas av Arbetsgruppen och presenteras offentligt (självklart kommer ditt namn att vara anonymt då vi inte publicerar namn på bloggen eller lagrar dom på något annat sätt för andra att ta del av.)
Vi vill också passa på att kraftigt understryka att vi tycker att fördjupat medborgarinflytande är något bra som man bör skydda och återanvända, allra helst då i en omvänd planprocess innan markanvisning . Dock anser vi att det som blev gjort ocskå kunde göras så mycket bättre och få en större effekt gentemot sitt syfte att låta boende faktiskt påverka och i större grad acceptera förslagen som är tänkta att komma ut ett sådant event, varpå vi nu skickar ut en undersökningsenkät för Dig att fylla i så att du kan göra Din röst hörd!
Tack för att Du engagerar dig!
Mattias
fredag 5 november 2010
fredag 29 oktober 2010
Inbjudan till grannmöte för att utvärdera Community Planning eventet för Hornsbruksgatan
Hej Grannar!
Det är väldigt många oroliga människor som hört av sig och har upplevt en hel del brister i Community Planningen som ägde rum 8-9:e oktober med redovisning av resultat den 13:e oktober. Framförallt har många upplevt att deras åsikter helt eller delvis inte gjorts hörda under arbetet, samt att en utlovad chans till påverkan inte infunnit sig, vilket senare sades gjort sig bekräftat i det presenterade resultatet. Om det var på det sättet och det upplevs med brett stöd av dom boende som medverkade så är det allvarligt och väldigt viktigt att detta redogörs offentligt på ett strukturerat och presentabelt sätt. Om majoriteten av grannarna upplevde motsatsen så får vi också i detta forum ett ärligt svar på det att förhålla oss till och att respektera.
För att reda ut detta och tillsammans upprätta en rättvis bild inför media och beslutsfattare i vad som egentligen upplevts som brister i processen och hur dessa förhåller sig till det presenterade resultatet, kallar Arbetsgruppen nu till möte i BRF Spettets 10´s källarlokaler på:
Hornsbruksgatan 13 (Sidoingången)
Kl 18.00
Torsdag 4:e november
Mötets syfte och regler:
Mötet handlar om att, av dom boende i närområdet, utvärdera Community Planning processens genomförande med anledning av markansvisning för byggherrarna Veidekke och Wasted Space. Övriga frågor runt planprocessen och byggandet för Hornsbruksgatan och Högalidsparken behandlas efter mötet i mån av tid. Övriga frågor som ej berör processen eller Hornsbruksgatans ärende undanbedes pga av tidsbrist och av respekt för dom boendes engagemang i huvudfrågan. Det är oerhört viktigt att allas åsikter gör sig hörda och att vi hjälper varandra att inte ”kapa ordet” och plädera i egen sak på bekostnad av tiden. Vidare ska allas åsikter respekteras, oavsett om vi håller med varandra eller inte. Personliga påhopp och glåpord kommer inte att accepteras. Ambitionen är att hålla god ton för att gemensamt kunna uppnå syftet med mötet – att ta fram en utvärdering och en rättvisande bild av processens genomförande baserat på våra upplevelser för en senare presentation.
För dig som inte bor på Hornsbruksgatan men ändå deltog i workshops under dom två dagarna är ni också givetvis väldigt välkomna att delge er uppfattning.
För att lättare få en uppfattning om hur många som tänker delta, skulle jag vilja uppmana er att anmäla er med ett enkelt "Jag kommer" på:
hogalidsparken@hotmail.se
Jag ber att i dom närmaste dagarna få återkomma med förslag på agenda och tillvägagångssätt för utvärdering.
Tack för att ni engagerar er!
Varmt välkomna
Mattias Adler
Det är väldigt många oroliga människor som hört av sig och har upplevt en hel del brister i Community Planningen som ägde rum 8-9:e oktober med redovisning av resultat den 13:e oktober. Framförallt har många upplevt att deras åsikter helt eller delvis inte gjorts hörda under arbetet, samt att en utlovad chans till påverkan inte infunnit sig, vilket senare sades gjort sig bekräftat i det presenterade resultatet. Om det var på det sättet och det upplevs med brett stöd av dom boende som medverkade så är det allvarligt och väldigt viktigt att detta redogörs offentligt på ett strukturerat och presentabelt sätt. Om majoriteten av grannarna upplevde motsatsen så får vi också i detta forum ett ärligt svar på det att förhålla oss till och att respektera.
För att reda ut detta och tillsammans upprätta en rättvis bild inför media och beslutsfattare i vad som egentligen upplevts som brister i processen och hur dessa förhåller sig till det presenterade resultatet, kallar Arbetsgruppen nu till möte i BRF Spettets 10´s källarlokaler på:
Hornsbruksgatan 13 (Sidoingången)
Kl 18.00
Torsdag 4:e november
Mötets syfte och regler:
Mötet handlar om att, av dom boende i närområdet, utvärdera Community Planning processens genomförande med anledning av markansvisning för byggherrarna Veidekke och Wasted Space. Övriga frågor runt planprocessen och byggandet för Hornsbruksgatan och Högalidsparken behandlas efter mötet i mån av tid. Övriga frågor som ej berör processen eller Hornsbruksgatans ärende undanbedes pga av tidsbrist och av respekt för dom boendes engagemang i huvudfrågan. Det är oerhört viktigt att allas åsikter gör sig hörda och att vi hjälper varandra att inte ”kapa ordet” och plädera i egen sak på bekostnad av tiden. Vidare ska allas åsikter respekteras, oavsett om vi håller med varandra eller inte. Personliga påhopp och glåpord kommer inte att accepteras. Ambitionen är att hålla god ton för att gemensamt kunna uppnå syftet med mötet – att ta fram en utvärdering och en rättvisande bild av processens genomförande baserat på våra upplevelser för en senare presentation.
För dig som inte bor på Hornsbruksgatan men ändå deltog i workshops under dom två dagarna är ni också givetvis väldigt välkomna att delge er uppfattning.
För att lättare få en uppfattning om hur många som tänker delta, skulle jag vilja uppmana er att anmäla er med ett enkelt "Jag kommer" på:
hogalidsparken@hotmail.se
Jag ber att i dom närmaste dagarna få återkomma med förslag på agenda och tillvägagångssätt för utvärdering.
Tack för att ni engagerar er!
Varmt välkomna
Mattias Adler
onsdag 8 september 2010
Träffen med Veidekke Bostad AB - mötesprotokoll
Efter en lång period av stiltje kommer här det efterlängtade mötesprotkollet efter vårt möte med Veidekke Bostad AB
Mötesprotokoll Möte mellan Veidekke och Arbetsgruppen 2010-04-27
Plats: Hornsbruksgatan 6-8 Wasted Space lokaler
Närvarande:
4 representanter från Arbetsgruppen från Hornsbruksgatan 3, 5 och 13
3 representanter från Södermalmsparkernas vänner
Jan Svensson, Affärsutveckling, Veidekke Bostad AB
Följande områden och frågeställningar hanterades under mötet
1. Uppstart av projekt
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
- Veidekke hade sedan tidigare tittat och fört dialog med exploateringskontoret om möjligheten att bebygga bergskärningen utmed Hornsbruksgatan, liksom Wasted Space, när det gäller att göra något med och i T-banebyggnaden. Wasted Space tog den initiala kontakten med Veidekke för att göra ett gemensamt förslag längs gatan och i T-banebyggnaden då exploateringskontoret gärna såg att Wasted Space samarbetade med en välkänd exploatör.
2. Det initiala förfarandet vid uppstart
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
- Veidekke gjorde en gemensam ansökan med Wasted Space till exploateringsnämnden.
3. Den gemensamma markanvisningen
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
-Svaret från Veidekke är att det var ett krav från exploateringskontorets och stadens sida att ärendet skulle hanteras som ett sammanslaget ärende.
4. Känsligheten med att offentlig parkmark tas i anspråk av ett privat byggande
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
- Veidekke ser inte att ett eventuellt bygge nödvändigtvis skulle orsaka privatisering av Högalidsparken.
5. Den fördjupade medborgarinflytande processen
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
-Veidekke tycker att detta är intressant och vill gärna prova på detta. Att tidigt i en projektutveckling föra en aktiv dialog med kringboende ligger helt i linje med Veidekkes strävan att vara ett förestag som söker öppenhet och samarbete. Dock har man inte någon tidigare erfarenhet av liknande processer, åtminstone inte här i Sverige
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupad medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
-Veidekke poängterar att processen och diskussionen inte kommer att handla om ett ”Ja eller Nej” till bygge utan att det handlar om utformningen av bygget och vilken volym och principer för en exploatering som kringboende skulle föredra och inte minst, vilka förbättringar av gaturum, park och förbindelser däremellan som är önskvärda. Alltså, ett planprogram framtaget av staden och kringboende. Att säga Ja eller Nej till att bygga finns det möjlighet till i den efterföljande och demokratiskt förankrade detaljplaneprocessen, precis som i alla planprocesser.
6. Utformning av eventuell byggnation och ekonomi i ett byggprojekt
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan? Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
-Veidekke är väldigt tydliga med att man förhandlat fram ett avtal gällande markpriset. För komma fram till det priset har vi ansatt en hypotetisk volym bostäder, men inte alls hela den volym som Stadsbyggnadskontoret redovisat som möjlig volym för bebyggelse. Skulle den slutliga volymen bostäder avvika från vår preliminära volym, förutsätter vi omförhandling av det nu diskuterade markpriset.
Veidekke påpekar med tydlighet att man inte har planer på att bygga en ”limpa” som bilden för det anvisade området kanske felaktigt ger ett intryck av.
***************
Arbetsgruppen tackar Jan Svensson och Veidekke för en bra dialog och att dom tog sig tid för en diskussion.
Mötesprotokoll Möte mellan Veidekke och Arbetsgruppen 2010-04-27
Plats: Hornsbruksgatan 6-8 Wasted Space lokaler
Närvarande:
4 representanter från Arbetsgruppen från Hornsbruksgatan 3, 5 och 13
3 representanter från Södermalmsparkernas vänner
Jan Svensson, Affärsutveckling, Veidekke Bostad AB
Följande områden och frågeställningar hanterades under mötet
1. Uppstart av projekt
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
- Veidekke hade sedan tidigare tittat och fört dialog med exploateringskontoret om möjligheten att bebygga bergskärningen utmed Hornsbruksgatan, liksom Wasted Space, när det gäller att göra något med och i T-banebyggnaden. Wasted Space tog den initiala kontakten med Veidekke för att göra ett gemensamt förslag längs gatan och i T-banebyggnaden då exploateringskontoret gärna såg att Wasted Space samarbetade med en välkänd exploatör.
2. Det initiala förfarandet vid uppstart
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
- Veidekke gjorde en gemensam ansökan med Wasted Space till exploateringsnämnden.
3. Den gemensamma markanvisningen
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
-Svaret från Veidekke är att det var ett krav från exploateringskontorets och stadens sida att ärendet skulle hanteras som ett sammanslaget ärende.
4. Känsligheten med att offentlig parkmark tas i anspråk av ett privat byggande
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
- Veidekke ser inte att ett eventuellt bygge nödvändigtvis skulle orsaka privatisering av Högalidsparken.
5. Den fördjupade medborgarinflytande processen
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
-Veidekke tycker att detta är intressant och vill gärna prova på detta. Att tidigt i en projektutveckling föra en aktiv dialog med kringboende ligger helt i linje med Veidekkes strävan att vara ett förestag som söker öppenhet och samarbete. Dock har man inte någon tidigare erfarenhet av liknande processer, åtminstone inte här i Sverige
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupad medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
-Veidekke poängterar att processen och diskussionen inte kommer att handla om ett ”Ja eller Nej” till bygge utan att det handlar om utformningen av bygget och vilken volym och principer för en exploatering som kringboende skulle föredra och inte minst, vilka förbättringar av gaturum, park och förbindelser däremellan som är önskvärda. Alltså, ett planprogram framtaget av staden och kringboende. Att säga Ja eller Nej till att bygga finns det möjlighet till i den efterföljande och demokratiskt förankrade detaljplaneprocessen, precis som i alla planprocesser.
6. Utformning av eventuell byggnation och ekonomi i ett byggprojekt
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan? Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
-Veidekke är väldigt tydliga med att man förhandlat fram ett avtal gällande markpriset. För komma fram till det priset har vi ansatt en hypotetisk volym bostäder, men inte alls hela den volym som Stadsbyggnadskontoret redovisat som möjlig volym för bebyggelse. Skulle den slutliga volymen bostäder avvika från vår preliminära volym, förutsätter vi omförhandling av det nu diskuterade markpriset.
Veidekke påpekar med tydlighet att man inte har planer på att bygga en ”limpa” som bilden för det anvisade området kanske felaktigt ger ett intryck av.
***************
Arbetsgruppen tackar Jan Svensson och Veidekke för en bra dialog och att dom tog sig tid för en diskussion.
måndag 26 april 2010
Arbetsgruppen träffar Veidekke Bostad
Ikväll ska arbetsgruppen träffa Veidekke Bostad för att gå igenom en rad frågeställningar som vi har, precis på samma sätt som vi gjorde när vi träffade Wasted Space. Veidekke Bostad är den andra byggherren av två som gemensamt med Wasted space fått markanvisning i Högalidsparken. Veidekke har blivit tilldelat det område som rör sig längs gatan och itne innefattar T-banehuset. Det ska nämnas att även om vi hade på agendan att kontakta Veidekke själva, så hann Jan Svensson på Veidekke Bostad Affärsutveckling först till kvarn och bjöd in oss för dialog, vilket vi tackar för!
Följande frågor hoppas vi kunna bli besvarade under kvällen möte:
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
När i processen fick Veidekke kännedom om att man skulle samarbeta i samma ärende som Wasted Space?
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinlflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan?
Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Vad är Viedekkes främsta argument för ett bostadsbyggande längs bergkammen?
Har Veidekke någon vision för teknikhuset?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Veidekkes förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupa medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
Följande frågor hoppas vi kunna bli besvarade under kvällen möte:
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
När i processen fick Veidekke kännedom om att man skulle samarbeta i samma ärende som Wasted Space?
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinlflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan?
Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Vad är Viedekkes främsta argument för ett bostadsbyggande längs bergkammen?
Har Veidekke någon vision för teknikhuset?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Veidekkes förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupa medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
fredag 26 mars 2010
Träffen med Wasted Space - mötesprotokoll med reflektioner
Protokoll från möte mellan Arbetsgruppen och Wasted Space
2010-03-24
Hornsbruksgatan 4
Deltagare
Arbetsgruppen:
7 representanter från Hornsbruksgatan 3, 5, 7, 9 och 13
Wasted Space:
John Higson
Marie Eriksson
Protokollfört 2010-03-26
Arbetsgruppens syfte.
Gruppen bildades på initiativ av boende när planerna om nybyggnationen blev känd. Sedan starten har gruppen haft möten med politiker, media och på olika sätt informerat om planerna som av gruppen ses som ett steg mot en privatisering och intrång i stadens parker.
Mötets syfte
Syftet med mötet mellan Arbetsgruppen och Wasted Space var att ventilera ett antal frågor samt informera om vilka aktiviteter gruppen påbörjat och har planerat samt att utbyta information med Wasted Space och hur deras vision för T-banehuset, Högalidsparken och Hornsbruksgatan kan se ut.
Arbetsgruppen har som gemensamt ställningstagande att intrång och privatisering av allmän parkmark bör förhindras. Även en byggnation längs parken kommer enligt gruppen att medföra att den speciella karakteristiska miljön som Stockholm råsprängda bergsytor som kommer i dagen tas bort och ersätts med för Stockholm otypisk karaktär. Arbetsgruppen menade även att anvisningen kan vara ett första steg för fortsatt byggnation i stadens parker och ser därför detta som ett allvarligt trendbrott som gruppen anser att det är viktigt att informera både beslutsfattare och allmänhet så att det blir känt vad beslutet handlar om.
Gruppen består av bostadsrättsföreningar, hyresgäster, intresseorganisationer och närboende samt övriga intresserade där varje individ har olika synpunkter och åsikter. Målsättningen är att allas åsikter ska tillåtas men att vi som grupp representerar det gemensamma huvuddraget; att allmän parkmark inte bör privatiseras och överlåtas till bostäder, och givetvis då också Högalidsparken längs Hornsbruksgatan som är aktuellt i detta fallet. Arbetsgruppens blogg (http://nybyggehogalidsparken.blogspot.com) uppdateras regelbundet med ny information och med pågående aktiviteter som rör Högalidsparken och den aktuella planprocessen runt just detta ärende.
Frågeställningar som var planerade på agendan
För att enklare föra en diskussion i ämnet kom arbetsgruppen med följande frågor på agendan som fick utgöra grundstenen i diskussionerna:
Hur upplever Wasted Space bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Hur ser Wasted Space på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke medför en stor risk för privatisering av Högalidsparken?
Vad är Wasted Space åsikt om bostadsbyggande längs bergkammen?
Vad är Wasted Space egen vision om T-banebyggnaden och likriktarstationen?
Vad har Wasted Space för uppfattning om omfattningen till bostadsbyggande längs bergkammen?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Wasted Space förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Bakgrund Wasted Space
John Higson började sondera möjligheterna till byggnation av T-banehuset redan 2003. Sedan juni 2008 har arbetet pågått i en mer strukturerad form. Från Wasted Space sida var den ursprungliga målsättningen att göra om T-banehuset och planer för ett ”mellanklass” hotell började formas där visioner om att dra in dagsljus även till rum utan fönster genom fiberljus och annan modern teknik.
Visionen fick abrupt revideras i och med att Stockholms stad under hösten 2008 bestämde att exploatera längs med större delen av Hornsbruksgatan och att detta borde omfatta byggnation av bostäder utöver T-banehuset som Wasted Space hade jobbat för i flera år. Wasted Space fick markanvisning för T-banehuset med villkor att samarbeta med annat byggföretag för de delar som låg utanför den egna föreslagna markanvisningen. Därpå aviserade man från staden att båda markanvisningarna också skulle samordnas i en och samma planprocess. Varför man valde detta framgick inte men enligt Wasted Space troligen att de två ärenden var för små separat och att det berörde samma område.
Wasted Space fick i och med beslutet tänka om. Att samarbeta med Veidekke kom att ses av Wasted Space som en möjlighet att utveckla och att konkretisera processen med utökat medborgarinflytande som man själva starkt drivit på. Wasted Space framförde en förhoppning om att arbetsmetodiken kan ses som en plattform för att få stor påverkan på den fortsatta planeringen av området. Wasted Space framförde också att de lagt ned många timmar eget arbete och engagemang i projektet och skulle gärna vilja fortsätta med att prova arbetsformen trots vetskapen att utmaningen hade växt i och med direktivet om dom båda markanvisningarna, om inte annat för att verkligen få en chans att testa den fördjupade medborgarinflytande processen i en större skala så som den i dagsläget beslutats av stadsbyggnadsnämnden.
Bakgrund T-banehuset
Efter anvisningen har Wasted Space låtit utföra tester och undersökt T-banehuset och dess faciliteter. Huset har sedan många år ett eftersatt underhåll och är fyllt med skavanker som visar att huset är i ett mycket dåligt skick. Dessutom ligger det en likriktarstation i bottenvåningen på husets ena sida. Den elektromagnetiska strålningen är hög och gör att den delen av byggnaden inte går att utnyttja fullt ut i dagsläget. Enligt Fortum kan det finnas andra fördelar med en eventuell flytt. Ställverket har gammal teknik plus att kraftförsörjningen skulle kunna samordnas med eventuell nybyggd elstation på annan plats. En planering runt en sådan flytt kanske skulle kunna ha kommit på fråga även utan Wasted Space inblandning. I den andra delen av huset finns SL:s och en flytt av den uppskattades till en kostnad på ca 15 MSEK.
Wasted Space har hittills enbart haft planer på byggnadens övre delar på grund av ställverken men menade att en flytt av en eller båda likriktarstationerna skulle öppna för nya perspektiv och idéer.
Fortsatt process
Wasted Space har kontakter med andra projekt som sedan tidigare har erfarenheter av att arbeta med medborgarinflytande. Processen för anvisningen sågs därför som en önskvärd möjlighet men man blundade inte för att det finns farhågor som man behöver vara medveten om och att det finns risker med processen. En stor farhåga är att politiker i stadsbyggnadsnämnden i slutändan beslutar enligt egna förutfattade meningar och ”kör över” förslaget som tagits fram under arbetsprocessen.
Wasted Space såg framför sig att arbetsprocessen börjar med information till alla boende och att en förhoppning om att det skulle kunna delta upp till 1000 personer. De såg det som viktigt att allas synpunkter ska komma upp på bordet; att det skapas ett ide-forum där tankarna stöts och blöts och att det utifrån denna smältdegel materialiseras ett förslag som de boende och andra intressenter tycker är ett förslag som vida accepteras av alla parter och som kommer att utveckla den till något nytt och bättre än vad de i sitt stilla sinne hade kunnat föreställa sig från början. Högalidsparken och Hornsbruksgatan skulle kunna bli något alldeles speciellt och unikt. Wasted Space hade en vision om hur det med samverkan går att skapa något nytt och förverkliga idéer som vi inte trodde var möjliga.
På frågan om ekonomi höll Wasted Space med om att den sätter sina begränsningar men trodde att eftersom detta var det första projektet där medborgarinflytandet prövades skulle ett lyckat resultat kunna sprida sig som ringar på vattnet och få en marknadsmässig betydelse för de inblandade aktörerna annat än det kortsiktiga målet att uppnå ekonomi separat för enkom detta projekt.. Wasted Space såg därför framför sig att en lyckad process och slutresultat som en win-win för alla parter; för de boende genom att byggnationen motsvarade förväntningarna och för aktörerna genom potentiella nya markanvisningar och större möjligheter att i framtiden kunna driva liknande projekt.
Vem som kommer att driva processen är ännu inte officiellt. Detta beror på att överklagan av upphandlingen går ut på fredag 26 mars. Det är först efter detta datum, när upphandlingen avslutats och det blir offentliggjort vem som vann upphandlingen som en planering av uppdraget kan påbörjas.
Målsättningen enligt Wasted Space är att information ska skickas ut till boende och intressenter i perioden maj-juni och att processen ska inledas i oktober.
Organisation
Arbetet bedrivs för närvarande i projektform hos respektive byggherre, men med en styrgrupp som består av medlemmar från Exploateringskontoret, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen, SL, Wasted Space och Veidekke. Stadsbyggnadskontoret är sammankallande och skriver protokoll.
Det var oklart vad styrgruppsarbetet för närvarande omfattar och vad som exkluderats respektive inkluderats. Trafikkontoret har bjudits in för att om möjligt kunna förmå de styrande att inte komma med färdiga beslut om gatans utformning och breddning. Wasted Space framförde att eventuell minskning av gatans bredd skulle ses som en möjlighet för den nya byggnationen att inte göra intrång på privatiseringskänslan av parken.
Samarbete Wasted Space och Veidekke
Wasted Space och Veidekke finansierar sina egna kostnader separat från varandra och har sina egna finansiärer. Via avtal med staden fördelas kostnader för det gemensamma projektarbetet eller för arbete som båda är delaktiga i. Fördelningen och faktureringen sker enligt en fördelningsnyckel som bygger på fördelad anvisad yta och är med 18% för Wasted Space och för 82% för Veidekke.
Föreningen 100Hus
I ett kortsiktigt perspektiv har Föreningen 100Husskickat ut information om 100-hus där föreningen har som ambition att använda taket och terrassen på T-banehuset som ett slags showroom, där miljöteknikföretag med olika miljö- och energitekniklösningar kan förevisa sina produkter. Bland annat finns planer på att bygga ett ”green-house”. Detta ska vara öppet för allmänheten. Föreningen har ansökt om bygglov och trodde att eftersom utvecklingen inom energitekniklösningar går så pass snabbt så kommer anläggningen inte att vara modern längre än till utgången av 2012. Däremot tror Wasted Space att en beviljan kunde komma att gälla en längre period, troligen 5 år och att idén kunde komma att fortsätta längre än 2012.
Hur detta skulle påverka planen med nybyggnationen är inte helt klarlagt.
Finansieringsbeslut för showroom kommer att tas i början av juni 2010 och troligen skulle Marie och John ha mer information om den fortsatta planeringen vid det tillfället. Föreningen hade förhoppningar om att idén om showroom till stor del skulle finansieras av offentliga aktörer samt miljöteknikföretagen själva.
Arbetsgruppen tackar för att vi fick komma och besöka Wasted Space.
Mötet avslutades efter ca 2 timmar.
Reflektioner som uppkommit efter mötet
Efter ett trevligt möte med Wasted Space uppstod ganska omedelbart en del tankar och reflektioner.
Den första instinktiva reaktionen är varför Stockholm Stad bara inte kunde acceptera Wasted Space mångåriga försök och förslag att göra om endast T-banehuset och låta resten av parken skötas av Stockholm Stad. Varför ville Stockholms Stad till varje pris slå ihop två ärenden, ett som uppfattas som överhängande positivt och ett annat som innebär en oerhörd kontrovers genom att upplåta allmän parkyta till exploatering och riskera uppenbar privatisering? Svaret hoppas vi få från exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Det kan bara inte vara så cyniskt och ogenomtänkt att man slår ihop båda ärendena pga administrativ synnergi som vi tolkade Wasted Space svar. Det är nog ett svar som väldigt få skulle acceptera som skäligt nog att genomföra det på det viset. Det är alldeles för uppenbart att det blir krångligare administration i slutändan och att det skulle stöta på ett brett motstånd. Men innan vi fått svar på den frågan står det väl vem som helst fritt att spekulera i. En gissning är att man vill få en gratisskjuts på Wasted Space goda rykte och försöka ”kvitta” ut ärendena mot varandra i opinion. Att sockra det sura. Det är något i den frågan som inte alls känns bra. Arbetsgruppen får nog en väl grundad anledning till att återkomma om just detta.
En annan av John Higsons frågor tillbaka till arbetsgruppen var ”Hur vet ni att parken kommer att privatiseras?”
Svaret är lika enkelt som det är svårt. Det vet ju förstås ingen förrän ett eventuellt planförslag står klart. Att Wasted Space är visionärer och benhårt tror på Empowerment och vill göra något alldeles extra för det bästa i området är, åtminstone jag själv, ganska övertygad om. Men för att Johns vision ska kunna bli verklighet krävs så oerhört många fler brickor i spelet. En av dom i särklass tyngsta, att absolut ingen privatiseringskänsla får ske för området. Då är det inte bara Arbetsgruppen utan troligtvis hela området som kommer att flyga i taket. Att ta parkyta för att helt sonika bygga bostäder kommer man knappast undan med utan det breda folkets vrede, eller andra instansers heller för den delen. Det kommer bli mycket, mycket svårt att realisera, vilket egentligen riktar strålkastarljuset mot Veidekke.
Vad är Veidekke beredda att offra i Johns vision? För håller inte hans vision så faller även hela Wasted Space idé med parken och gatan som ett korthus. Mycket goodwill och framtidstro står på spel för Wasted Space i ett bisarrt markansvningsspel som Stockholm Stad initierat genom att slå ihop dessa båda ärenden. För att visionen som ändå skulle kunna bana för något konstruktivt krävs att Veidekke offrar både pengar och prestige för att åstadkomma detsamma och varför skulle man vilja göra det? Då vi inte ännu hunnit kontakta Veidekke så har vi inte svaret på deras vision annat än att man vill kränga lägenheter i ett nästan löjligt attraktivt läge. Skulle Veidekke exempelvis acceptera att göra förlust i detta projekt för att i framtiden vinna prestige som ett bolag med framtidstro och människotänk där man kan visa att man som byggbolag verkligen bryr sig om dom närboende. Att man klarar av att bryta sig fri från gamla dogmer att var projekt måste bära sig självt och realisera ett framönskat läge av Wasted Space och dom närboende, där jag ändå tror att en viss förändring skulle kunna accepteras, så länge man inte ger parken en känsla av privatisering.
Nu undrar Arbetsgruppen vad ni andra som läser denna blogg kan dra för växlar av det ovanstående?
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
2010-03-24
Hornsbruksgatan 4
Deltagare
Arbetsgruppen:
7 representanter från Hornsbruksgatan 3, 5, 7, 9 och 13
Wasted Space:
John Higson
Marie Eriksson
Protokollfört 2010-03-26
Arbetsgruppens syfte.
Gruppen bildades på initiativ av boende när planerna om nybyggnationen blev känd. Sedan starten har gruppen haft möten med politiker, media och på olika sätt informerat om planerna som av gruppen ses som ett steg mot en privatisering och intrång i stadens parker.
Mötets syfte
Syftet med mötet mellan Arbetsgruppen och Wasted Space var att ventilera ett antal frågor samt informera om vilka aktiviteter gruppen påbörjat och har planerat samt att utbyta information med Wasted Space och hur deras vision för T-banehuset, Högalidsparken och Hornsbruksgatan kan se ut.
Arbetsgruppen har som gemensamt ställningstagande att intrång och privatisering av allmän parkmark bör förhindras. Även en byggnation längs parken kommer enligt gruppen att medföra att den speciella karakteristiska miljön som Stockholm råsprängda bergsytor som kommer i dagen tas bort och ersätts med för Stockholm otypisk karaktär. Arbetsgruppen menade även att anvisningen kan vara ett första steg för fortsatt byggnation i stadens parker och ser därför detta som ett allvarligt trendbrott som gruppen anser att det är viktigt att informera både beslutsfattare och allmänhet så att det blir känt vad beslutet handlar om.
Gruppen består av bostadsrättsföreningar, hyresgäster, intresseorganisationer och närboende samt övriga intresserade där varje individ har olika synpunkter och åsikter. Målsättningen är att allas åsikter ska tillåtas men att vi som grupp representerar det gemensamma huvuddraget; att allmän parkmark inte bör privatiseras och överlåtas till bostäder, och givetvis då också Högalidsparken längs Hornsbruksgatan som är aktuellt i detta fallet. Arbetsgruppens blogg (http://nybyggehogalidsparken.blogspot.com) uppdateras regelbundet med ny information och med pågående aktiviteter som rör Högalidsparken och den aktuella planprocessen runt just detta ärende.
Frågeställningar som var planerade på agendan
För att enklare föra en diskussion i ämnet kom arbetsgruppen med följande frågor på agendan som fick utgöra grundstenen i diskussionerna:
Hur upplever Wasted Space bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Hur ser Wasted Space på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke medför en stor risk för privatisering av Högalidsparken?
Vad är Wasted Space åsikt om bostadsbyggande längs bergkammen?
Vad är Wasted Space egen vision om T-banebyggnaden och likriktarstationen?
Vad har Wasted Space för uppfattning om omfattningen till bostadsbyggande längs bergkammen?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Wasted Space förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Bakgrund Wasted Space
John Higson började sondera möjligheterna till byggnation av T-banehuset redan 2003. Sedan juni 2008 har arbetet pågått i en mer strukturerad form. Från Wasted Space sida var den ursprungliga målsättningen att göra om T-banehuset och planer för ett ”mellanklass” hotell började formas där visioner om att dra in dagsljus även till rum utan fönster genom fiberljus och annan modern teknik.
Visionen fick abrupt revideras i och med att Stockholms stad under hösten 2008 bestämde att exploatera längs med större delen av Hornsbruksgatan och att detta borde omfatta byggnation av bostäder utöver T-banehuset som Wasted Space hade jobbat för i flera år. Wasted Space fick markanvisning för T-banehuset med villkor att samarbeta med annat byggföretag för de delar som låg utanför den egna föreslagna markanvisningen. Därpå aviserade man från staden att båda markanvisningarna också skulle samordnas i en och samma planprocess. Varför man valde detta framgick inte men enligt Wasted Space troligen att de två ärenden var för små separat och att det berörde samma område.
Wasted Space fick i och med beslutet tänka om. Att samarbeta med Veidekke kom att ses av Wasted Space som en möjlighet att utveckla och att konkretisera processen med utökat medborgarinflytande som man själva starkt drivit på. Wasted Space framförde en förhoppning om att arbetsmetodiken kan ses som en plattform för att få stor påverkan på den fortsatta planeringen av området. Wasted Space framförde också att de lagt ned många timmar eget arbete och engagemang i projektet och skulle gärna vilja fortsätta med att prova arbetsformen trots vetskapen att utmaningen hade växt i och med direktivet om dom båda markanvisningarna, om inte annat för att verkligen få en chans att testa den fördjupade medborgarinflytande processen i en större skala så som den i dagsläget beslutats av stadsbyggnadsnämnden.
Bakgrund T-banehuset
Efter anvisningen har Wasted Space låtit utföra tester och undersökt T-banehuset och dess faciliteter. Huset har sedan många år ett eftersatt underhåll och är fyllt med skavanker som visar att huset är i ett mycket dåligt skick. Dessutom ligger det en likriktarstation i bottenvåningen på husets ena sida. Den elektromagnetiska strålningen är hög och gör att den delen av byggnaden inte går att utnyttja fullt ut i dagsläget. Enligt Fortum kan det finnas andra fördelar med en eventuell flytt. Ställverket har gammal teknik plus att kraftförsörjningen skulle kunna samordnas med eventuell nybyggd elstation på annan plats. En planering runt en sådan flytt kanske skulle kunna ha kommit på fråga även utan Wasted Space inblandning. I den andra delen av huset finns SL:s och en flytt av den uppskattades till en kostnad på ca 15 MSEK.
Wasted Space har hittills enbart haft planer på byggnadens övre delar på grund av ställverken men menade att en flytt av en eller båda likriktarstationerna skulle öppna för nya perspektiv och idéer.
Fortsatt process
Wasted Space har kontakter med andra projekt som sedan tidigare har erfarenheter av att arbeta med medborgarinflytande. Processen för anvisningen sågs därför som en önskvärd möjlighet men man blundade inte för att det finns farhågor som man behöver vara medveten om och att det finns risker med processen. En stor farhåga är att politiker i stadsbyggnadsnämnden i slutändan beslutar enligt egna förutfattade meningar och ”kör över” förslaget som tagits fram under arbetsprocessen.
Wasted Space såg framför sig att arbetsprocessen börjar med information till alla boende och att en förhoppning om att det skulle kunna delta upp till 1000 personer. De såg det som viktigt att allas synpunkter ska komma upp på bordet; att det skapas ett ide-forum där tankarna stöts och blöts och att det utifrån denna smältdegel materialiseras ett förslag som de boende och andra intressenter tycker är ett förslag som vida accepteras av alla parter och som kommer att utveckla den till något nytt och bättre än vad de i sitt stilla sinne hade kunnat föreställa sig från början. Högalidsparken och Hornsbruksgatan skulle kunna bli något alldeles speciellt och unikt. Wasted Space hade en vision om hur det med samverkan går att skapa något nytt och förverkliga idéer som vi inte trodde var möjliga.
På frågan om ekonomi höll Wasted Space med om att den sätter sina begränsningar men trodde att eftersom detta var det första projektet där medborgarinflytandet prövades skulle ett lyckat resultat kunna sprida sig som ringar på vattnet och få en marknadsmässig betydelse för de inblandade aktörerna annat än det kortsiktiga målet att uppnå ekonomi separat för enkom detta projekt.. Wasted Space såg därför framför sig att en lyckad process och slutresultat som en win-win för alla parter; för de boende genom att byggnationen motsvarade förväntningarna och för aktörerna genom potentiella nya markanvisningar och större möjligheter att i framtiden kunna driva liknande projekt.
Vem som kommer att driva processen är ännu inte officiellt. Detta beror på att överklagan av upphandlingen går ut på fredag 26 mars. Det är först efter detta datum, när upphandlingen avslutats och det blir offentliggjort vem som vann upphandlingen som en planering av uppdraget kan påbörjas.
Målsättningen enligt Wasted Space är att information ska skickas ut till boende och intressenter i perioden maj-juni och att processen ska inledas i oktober.
Organisation
Arbetet bedrivs för närvarande i projektform hos respektive byggherre, men med en styrgrupp som består av medlemmar från Exploateringskontoret, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen, SL, Wasted Space och Veidekke. Stadsbyggnadskontoret är sammankallande och skriver protokoll.
Det var oklart vad styrgruppsarbetet för närvarande omfattar och vad som exkluderats respektive inkluderats. Trafikkontoret har bjudits in för att om möjligt kunna förmå de styrande att inte komma med färdiga beslut om gatans utformning och breddning. Wasted Space framförde att eventuell minskning av gatans bredd skulle ses som en möjlighet för den nya byggnationen att inte göra intrång på privatiseringskänslan av parken.
Samarbete Wasted Space och Veidekke
Wasted Space och Veidekke finansierar sina egna kostnader separat från varandra och har sina egna finansiärer. Via avtal med staden fördelas kostnader för det gemensamma projektarbetet eller för arbete som båda är delaktiga i. Fördelningen och faktureringen sker enligt en fördelningsnyckel som bygger på fördelad anvisad yta och är med 18% för Wasted Space och för 82% för Veidekke.
Föreningen 100Hus
I ett kortsiktigt perspektiv har Föreningen 100Husskickat ut information om 100-hus där föreningen har som ambition att använda taket och terrassen på T-banehuset som ett slags showroom, där miljöteknikföretag med olika miljö- och energitekniklösningar kan förevisa sina produkter. Bland annat finns planer på att bygga ett ”green-house”. Detta ska vara öppet för allmänheten. Föreningen har ansökt om bygglov och trodde att eftersom utvecklingen inom energitekniklösningar går så pass snabbt så kommer anläggningen inte att vara modern längre än till utgången av 2012. Däremot tror Wasted Space att en beviljan kunde komma att gälla en längre period, troligen 5 år och att idén kunde komma att fortsätta längre än 2012.
Hur detta skulle påverka planen med nybyggnationen är inte helt klarlagt.
Finansieringsbeslut för showroom kommer att tas i början av juni 2010 och troligen skulle Marie och John ha mer information om den fortsatta planeringen vid det tillfället. Föreningen hade förhoppningar om att idén om showroom till stor del skulle finansieras av offentliga aktörer samt miljöteknikföretagen själva.
Arbetsgruppen tackar för att vi fick komma och besöka Wasted Space.
Mötet avslutades efter ca 2 timmar.
Reflektioner som uppkommit efter mötet
Efter ett trevligt möte med Wasted Space uppstod ganska omedelbart en del tankar och reflektioner.
Den första instinktiva reaktionen är varför Stockholm Stad bara inte kunde acceptera Wasted Space mångåriga försök och förslag att göra om endast T-banehuset och låta resten av parken skötas av Stockholm Stad. Varför ville Stockholms Stad till varje pris slå ihop två ärenden, ett som uppfattas som överhängande positivt och ett annat som innebär en oerhörd kontrovers genom att upplåta allmän parkyta till exploatering och riskera uppenbar privatisering? Svaret hoppas vi få från exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Det kan bara inte vara så cyniskt och ogenomtänkt att man slår ihop båda ärendena pga administrativ synnergi som vi tolkade Wasted Space svar. Det är nog ett svar som väldigt få skulle acceptera som skäligt nog att genomföra det på det viset. Det är alldeles för uppenbart att det blir krångligare administration i slutändan och att det skulle stöta på ett brett motstånd. Men innan vi fått svar på den frågan står det väl vem som helst fritt att spekulera i. En gissning är att man vill få en gratisskjuts på Wasted Space goda rykte och försöka ”kvitta” ut ärendena mot varandra i opinion. Att sockra det sura. Det är något i den frågan som inte alls känns bra. Arbetsgruppen får nog en väl grundad anledning till att återkomma om just detta.
En annan av John Higsons frågor tillbaka till arbetsgruppen var ”Hur vet ni att parken kommer att privatiseras?”
Svaret är lika enkelt som det är svårt. Det vet ju förstås ingen förrän ett eventuellt planförslag står klart. Att Wasted Space är visionärer och benhårt tror på Empowerment och vill göra något alldeles extra för det bästa i området är, åtminstone jag själv, ganska övertygad om. Men för att Johns vision ska kunna bli verklighet krävs så oerhört många fler brickor i spelet. En av dom i särklass tyngsta, att absolut ingen privatiseringskänsla får ske för området. Då är det inte bara Arbetsgruppen utan troligtvis hela området som kommer att flyga i taket. Att ta parkyta för att helt sonika bygga bostäder kommer man knappast undan med utan det breda folkets vrede, eller andra instansers heller för den delen. Det kommer bli mycket, mycket svårt att realisera, vilket egentligen riktar strålkastarljuset mot Veidekke.
Vad är Veidekke beredda att offra i Johns vision? För håller inte hans vision så faller även hela Wasted Space idé med parken och gatan som ett korthus. Mycket goodwill och framtidstro står på spel för Wasted Space i ett bisarrt markansvningsspel som Stockholm Stad initierat genom att slå ihop dessa båda ärenden. För att visionen som ändå skulle kunna bana för något konstruktivt krävs att Veidekke offrar både pengar och prestige för att åstadkomma detsamma och varför skulle man vilja göra det? Då vi inte ännu hunnit kontakta Veidekke så har vi inte svaret på deras vision annat än att man vill kränga lägenheter i ett nästan löjligt attraktivt läge. Skulle Veidekke exempelvis acceptera att göra förlust i detta projekt för att i framtiden vinna prestige som ett bolag med framtidstro och människotänk där man kan visa att man som byggbolag verkligen bryr sig om dom närboende. Att man klarar av att bryta sig fri från gamla dogmer att var projekt måste bära sig självt och realisera ett framönskat läge av Wasted Space och dom närboende, där jag ändå tror att en viss förändring skulle kunna accepteras, så länge man inte ger parken en känsla av privatisering.
Nu undrar Arbetsgruppen vad ni andra som läser denna blogg kan dra för växlar av det ovanstående?
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
onsdag 24 mars 2010
Arbetsgruppen träffar Wasted Space
Ikväll, den 24:e mars kl 17 har Arbetsgruppen initierat ett möte med Wasted Space med anledning av markansvningen i Högalidsparken och Hornsbruksgatan. Syftet med mötet är att båda parterna ska få ökad förståelse för varandras åsikter i det kommande projektet och vi bättre ska veta vad vi står för i framtiden.
Jag bifogar här agendan nedanför och publicerar senare mötesprotokollet som en separat artikel. Arbetsgruppen framhåller vikten av att diskussionerna ska ske öppet, med högt i tak samt hålla god ton. En öppen dialog och en vettig diskussion är det bästa för alla parter:
Möte mellan Wasted Space och Arbetsgruppen 2010-03-24 17:00
Lokal: Hornsbruksgatan 8, Wasted Space
Syfte: Syftet med mötet är att Arbetsgruppen ska förmedla varför den är startad och för att öka förståelsen mellan Wasted Space och Arbetsgruppen för det planerade projektet. Viktigt är att båda parter har en ökad förståelse för varandra och varandras åsikter då mötet är avslutat.
Agenda.
§1. Mötet öppnas
§2. Arbetsgruppen berättar om sitt syfte, sin verksamhet, hur man verkar och vilka man representerar.
§3. Frågestund mellan Arbetsgruppen och Wasted Space. Arbetsgruppen har bjudit in till mötet för att förutsättningslöst diskutera följande frågeställningar;
a. Hur upplever Wasted Space bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
b. Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
c. Hur ser Wasted Space på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke medför en stor risk för privatisering av Högalidsparken?
d. Vad är Wasted Space åsikt om bostadsbyggande längs bergkammen?
e. Vad är Wasted Space egen vision om T-banebyggnaden och likriktarstationen?
f. Vad har Wasted Space för uppfattning om omfattningen till bostadsbyggande längs bergkammen?
g. Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space? Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
h. Vad är Wasted Space förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
§4. Wasted Space ställer valfria frågor till arbetsgruppen
§5. Diskussion om framtida samarbetsformer och hur man hittar gemensamma nämnare i åsikter om dom båda markanvisningarna och eventuella framtida möten
§6. Fri diksussion, övriga frågor
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
Jag bifogar här agendan nedanför och publicerar senare mötesprotokollet som en separat artikel. Arbetsgruppen framhåller vikten av att diskussionerna ska ske öppet, med högt i tak samt hålla god ton. En öppen dialog och en vettig diskussion är det bästa för alla parter:
Möte mellan Wasted Space och Arbetsgruppen 2010-03-24 17:00
Lokal: Hornsbruksgatan 8, Wasted Space
Syfte: Syftet med mötet är att Arbetsgruppen ska förmedla varför den är startad och för att öka förståelsen mellan Wasted Space och Arbetsgruppen för det planerade projektet. Viktigt är att båda parter har en ökad förståelse för varandra och varandras åsikter då mötet är avslutat.
Agenda.
§1. Mötet öppnas
§2. Arbetsgruppen berättar om sitt syfte, sin verksamhet, hur man verkar och vilka man representerar.
§3. Frågestund mellan Arbetsgruppen och Wasted Space. Arbetsgruppen har bjudit in till mötet för att förutsättningslöst diskutera följande frågeställningar;
a. Hur upplever Wasted Space bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
b. Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
c. Hur ser Wasted Space på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke medför en stor risk för privatisering av Högalidsparken?
d. Vad är Wasted Space åsikt om bostadsbyggande längs bergkammen?
e. Vad är Wasted Space egen vision om T-banebyggnaden och likriktarstationen?
f. Vad har Wasted Space för uppfattning om omfattningen till bostadsbyggande längs bergkammen?
g. Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space? Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
h. Vad är Wasted Space förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
§4. Wasted Space ställer valfria frågor till arbetsgruppen
§5. Diskussion om framtida samarbetsformer och hur man hittar gemensamma nämnare i åsikter om dom båda markanvisningarna och eventuella framtida möten
§6. Fri diksussion, övriga frågor
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
måndag 15 mars 2010
Förvirrande besked om parker från Moderaterna
För ett par dagar sedan aviserade Kristina Alvendal och Sten Nordin att 15.000 nya träd ska planteras i Stockholm under dom kommande 4 åren. Kristina Alvendal säger att ”Nu när vi inför en trädnorm innebär det att Stockholms stadsmiljö samtidigt berikas med 15.000 nya träd”
Detta anser vi är en sanning med en stark modifikation. Beslutet av markanvisningen i Högalidsparken och Hornsbruksgatan innebär i samma veva att man troligtvis måste ta bort 32 träd och dom buskar som utgör en grön vägg från parken mot gatan i dagsläget. Det är en prunkande gränska som idag utgör en naturlig gränsdragning där parken börjar.
Vidare skriver Kristina Alvendal i moderaternas pressmeddelande att ”Stockholmarna älskar sina parker och de måste alltid vara en naturlig del när staden växer och utvecklas”
Hur moderaterna då får ihop att skövla träd och buskar i Högalidsparken för blott 50 bostäder och samtidigt säga att dom ska utgöra en naturlig del av Stockholm kan vi bara inte begripa. Att bebygga bergkammen alternativt spränga bort den skapar ju ett scenario som är precis tvärtom vad moderaterna föreslår. Man minskar dom gröna partierna i parken samtidigt som man gör parken mindre naturlig och mer privatiserad.
Vi önskar ett tydligt svar angående detta ärende och att moderaterna tog aktiv ställning till just detta ärende och visar att man menar allvar i sina påståenden om att göra Stockholm grönt, för det är definitivt inget man signalerar med markanvisningen i Högalidsparken/Hornsbruksgatan.
Vi uppmuntrar samtliga privatpersoner som liksom vi, ställer oss mycket frågande till detta förvirrande utspel, att ställa denna fråga direkt till Kristina Alvendal och även dom andra ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden. Det finns en länk här och till höger som visar hur man kontaktar dom.
Utspelet ochh mer om artikeln går att läsa på följande länk hos DN...
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
Detta anser vi är en sanning med en stark modifikation. Beslutet av markanvisningen i Högalidsparken och Hornsbruksgatan innebär i samma veva att man troligtvis måste ta bort 32 träd och dom buskar som utgör en grön vägg från parken mot gatan i dagsläget. Det är en prunkande gränska som idag utgör en naturlig gränsdragning där parken börjar.
Vidare skriver Kristina Alvendal i moderaternas pressmeddelande att ”Stockholmarna älskar sina parker och de måste alltid vara en naturlig del när staden växer och utvecklas”
Hur moderaterna då får ihop att skövla träd och buskar i Högalidsparken för blott 50 bostäder och samtidigt säga att dom ska utgöra en naturlig del av Stockholm kan vi bara inte begripa. Att bebygga bergkammen alternativt spränga bort den skapar ju ett scenario som är precis tvärtom vad moderaterna föreslår. Man minskar dom gröna partierna i parken samtidigt som man gör parken mindre naturlig och mer privatiserad.
Vi önskar ett tydligt svar angående detta ärende och att moderaterna tog aktiv ställning till just detta ärende och visar att man menar allvar i sina påståenden om att göra Stockholm grönt, för det är definitivt inget man signalerar med markanvisningen i Högalidsparken/Hornsbruksgatan.
Vi uppmuntrar samtliga privatpersoner som liksom vi, ställer oss mycket frågande till detta förvirrande utspel, att ställa denna fråga direkt till Kristina Alvendal och även dom andra ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden. Det finns en länk här och till höger som visar hur man kontaktar dom.
Utspelet ochh mer om artikeln går att läsa på följande länk hos DN...
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
fredag 12 mars 2010
Fördjupad medborgarinflytandeprocess, vad är det egentligen?
Staden har enligt uppgift haft en offentlig upphandling av experter som med hjälp av samrådsmöten med boende, sakägare och andra berörda med förberedande möten i september för att sedan under oktober köra processen för fördjupat medborgarinflytande. Enligt uppgift ska detta ske med en metod som kallas för Charrette, Mer om denna metod går att läsa hos NCI (National Charrette Institute) och Wikipedia
Att ha en fördjupad medborgarinflytandeprocess är naturligtvis önskvärt och välkommet och ger större utsträckning till påverkan, men några funderingar inför den uppkommer automatiskt.
Även om det är ett fall i rätt riktning med en fördjupad medborgarinflytandeprocess ska denna process absolut inte blandas ihop med det som kallas omvänd planprocess där sakägare och boende är med från absolut första början. Man ska komma ihåg att det endast är exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och byggherrarna som gemensamt fattat beslutet att man vill bygga i Högalidsparken.
Ett standardsvar, som flertalet boende i området fått från stadsbyggnadskontoret när man ställer frågan om planprocessen och uttrycker sin oro efter beskedet om markanvisning för området är följande:
Det sista stycket är väldigt intressant i den aspekten att det är ett faktauttryck som är avsett att lugna oron, men egentligen inte alls bemöter den oron som i det här fallet en närboende uttryckte i sitt brev till stadsbyggnadskontoret. Enligt planprocessen är det en självklarhet att inga beslut om byggnation fattas i det programskede som nu inleds, men jag ser inte hur det egentligen har något att göra med ”charretten” som kommer att hållas. Det är viktigt att förstå och hålla isär begreppen. Inga beslut om byggnationer kommer egentligen alls att fastställs förrän processen når Laga Kraft (Se processen i länken bredvid)
Dock har ännu inga större låsningar i frågan uppstått, varpå graden av påverkan egentligen är extra viktigt i nuläget. Charretten syftar ju endast till att snabbare komma in med ett förslag som vinner ett bredare gehör. Dock är det ju inte alls säkert att vissa sakägare får som dom vill bara för det faktum att man haft eller deltagit i en charrette.
Jag vill dock uppmuntra så många som möjligt att ta del av charretten för att få en rättvis bild av vad som ska bli av parken och gatan. Jag kan inte nog understryka vikten av att få vara med och påverka på alla plan, oavsett Din åsikt och vad Du än tycker.
Som bekant anser arbetsgruppen att parken bör få vara kvar där den är och förädlas, att endast T-banehuset görs i termer av byggnation. Dock uppstår genast några farhågor som jag hoppas ska visa sig helt obefogade inför charretten.
-Finns det någon garanti att ledande "experter" och företag för charretten inte är jävig mot någon av parterna? Det finns ju inget svensk företag med sådan dokumenterad expertis mig veteligen
-Finns det möjlighet att som lobbygrupp för någon representant skicka sina egna experter för att kidnappa ”den allmänna opinionen”?
-Kommer oron som är stor bland dom flesta ATT det byggs i parken att behandlas? Vad händer om många av dom boende har synpunkten på att det ska anläggas exempelvis boulebanor och en grill i parken och inga nya bostäder?
-Kommer den typen av förslag att avfärdas som rent nonsens?
-Kommer denna oro att få ta sig uttryck och, ännu viktigare, får den en påverkan på de beslut som slutligen presenteras av charretten?
-Kommer det då att heta att ”dom boende” har tyckt sitt” i ett senare skede och sedan användas av byggherrar och politiker för att illegitimera uttryck för protest och oro i ett senare skede? "Du hade ju chansen, du tog den inte!"
Jag är mycket väl medveten om att ingen kommer att kunna ha något svar på dessa frågor förrän september när arbetet drar igån, gannat än möjligtvis det företag som vinner upphandlingen.
På sätt och vis grämer det mig att det tar tid innan det är igång,
Själv kan jag inte låta bli att titta på hålet efter garagebygget på gatan och försöka föreställa mig samma förödelse längs hela gatan så småningom, men det är en helt annan fråga att ta ställning till och den tiden kommer säkerligen den också...
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
Att ha en fördjupad medborgarinflytandeprocess är naturligtvis önskvärt och välkommet och ger större utsträckning till påverkan, men några funderingar inför den uppkommer automatiskt.
Även om det är ett fall i rätt riktning med en fördjupad medborgarinflytandeprocess ska denna process absolut inte blandas ihop med det som kallas omvänd planprocess där sakägare och boende är med från absolut första början. Man ska komma ihåg att det endast är exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och byggherrarna som gemensamt fattat beslutet att man vill bygga i Högalidsparken.
Ett standardsvar, som flertalet boende i området fått från stadsbyggnadskontoret när man ställer frågan om planprocessen och uttrycker sin oro efter beskedet om markanvisning för området är följande:
”Stadsbyggnadsnämndens politiker fattade den 14 januari beslut om att starta ett planarbete för Hornsbruksgatan. Beslutet innebär att en upprustning av Hornsbruksgatan, utveckling av Högalidsparkens parkmark närmast Hornsbruksgatan, ombyggnation av befintlig stationsbyggnad med teknikutrymmen samt uppförande av eventuell bebyggelse ska prövas i en fördjupad medborgarinflytandeprocess. Beslutet innebär således inte att bebyggelse ska uppföras, utan endast att frågan ska utredas och prövas.”
Det sista stycket är väldigt intressant i den aspekten att det är ett faktauttryck som är avsett att lugna oron, men egentligen inte alls bemöter den oron som i det här fallet en närboende uttryckte i sitt brev till stadsbyggnadskontoret. Enligt planprocessen är det en självklarhet att inga beslut om byggnation fattas i det programskede som nu inleds, men jag ser inte hur det egentligen har något att göra med ”charretten” som kommer att hållas. Det är viktigt att förstå och hålla isär begreppen. Inga beslut om byggnationer kommer egentligen alls att fastställs förrän processen når Laga Kraft (Se processen i länken bredvid)
Dock har ännu inga större låsningar i frågan uppstått, varpå graden av påverkan egentligen är extra viktigt i nuläget. Charretten syftar ju endast till att snabbare komma in med ett förslag som vinner ett bredare gehör. Dock är det ju inte alls säkert att vissa sakägare får som dom vill bara för det faktum att man haft eller deltagit i en charrette.
Jag vill dock uppmuntra så många som möjligt att ta del av charretten för att få en rättvis bild av vad som ska bli av parken och gatan. Jag kan inte nog understryka vikten av att få vara med och påverka på alla plan, oavsett Din åsikt och vad Du än tycker.
Som bekant anser arbetsgruppen att parken bör få vara kvar där den är och förädlas, att endast T-banehuset görs i termer av byggnation. Dock uppstår genast några farhågor som jag hoppas ska visa sig helt obefogade inför charretten.
-Finns det någon garanti att ledande "experter" och företag för charretten inte är jävig mot någon av parterna? Det finns ju inget svensk företag med sådan dokumenterad expertis mig veteligen
-Finns det möjlighet att som lobbygrupp för någon representant skicka sina egna experter för att kidnappa ”den allmänna opinionen”?
-Kommer oron som är stor bland dom flesta ATT det byggs i parken att behandlas? Vad händer om många av dom boende har synpunkten på att det ska anläggas exempelvis boulebanor och en grill i parken och inga nya bostäder?
-Kommer den typen av förslag att avfärdas som rent nonsens?
-Kommer denna oro att få ta sig uttryck och, ännu viktigare, får den en påverkan på de beslut som slutligen presenteras av charretten?
-Kommer det då att heta att ”dom boende” har tyckt sitt” i ett senare skede och sedan användas av byggherrar och politiker för att illegitimera uttryck för protest och oro i ett senare skede? "Du hade ju chansen, du tog den inte!"
Jag är mycket väl medveten om att ingen kommer att kunna ha något svar på dessa frågor förrän september när arbetet drar igån, gannat än möjligtvis det företag som vinner upphandlingen.
På sätt och vis grämer det mig att det tar tid innan det är igång,
Själv kan jag inte låta bli att titta på hålet efter garagebygget på gatan och försöka föreställa mig samma förödelse längs hela gatan så småningom, men det är en helt annan fråga att ta ställning till och den tiden kommer säkerligen den också...
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
torsdag 4 mars 2010
Hur vill Du att Högalidsparken och Hornsbruksgatan ska se ut?
Hur vill Du att gatan och Högalidsparken ska se ut i framtiden?
Arbetsgruppen efterlyser ivriga hobbyarkitekter och andra intresserade som vill bidra till framtiden för parken och tycker det vore kul med en tävling vem som kan ta fram det mest omtyckta förslaget på hur gatan och södra delen av parken ska förädlas. Detta kan innebära allt från ingen förändring alls till storslagna gröna förslag, dock ser vi att alla inskickade förslag beaktar dom kriterier som står angivna nedan.
Så om du vill dra ett strå till stacken mot privatisering av Högalidsparken föreslår vi att du sätter pennan till arket och börjar skissa för glatta livet.
Låt fantasin flöda fritt, vi satte tidigare upp kriterier, men sen kom jag på att det vore ju synd att hindra möjligheter genom att strypa alternativen. Tyckte nog att det vore intressant att se alla möjliga förlag, inte bara T-banehuset. Så varsågod. Valet att följa kriterierna eller ej är upp tll dig själv:
Vi efterlyser lösningar för området med följande kriterier:
- T-banhuset bör göras om, helt eller delvis, med eller likriktarstationen
- Tillgängligheten till slänten från gatan bör ökas
- Ingen privatiseringskänsla eller förskuggning av Högalidsparken
- Parkområdet ovanför bergkammen bör förädlas till en renare parkkänsla
- Det viktiga gångstråket ska under alla omständigheter behållas
- Ekonomi? Inte vårt eller ditt problem! Det är inte ekonomin som ska styra ifall parker i Stockholm ska privatiseras eller inte, eller hur?
Vi kommer nyfiket att ta ställning till alla förslag som kommer in. Vi har heller ingen ambition eller anledning att göra dessa förslag som "egna" utan vi vill bli inspirerade om vad man faktiskt kan göra utan för stora ingrepp och privatisering av Högalidsparken.
Ditt bidrag skickar du till: hogalidsparken@hotmail.se (obeservera att det är .se)
Förslagen kommer sedan presenteras vartefter i detta inlägg och läggas upp på bloggen med Ditt namn (om du vill) som förslag för att så många Stockholmare som möjligt ska kunna bli inspirerade, gå in på bloggen och rösta fram det som vi tror är bäst för området!
Förslag hittills:
Skofabriken
Björnholmsbloggen har en idé om att återuppliva och hylla det gamla arbetaridealet som området en gång representerade. Detta genom att hedra gatan som den en gång var, med något som ska påminna om den gamla skofabriken.
Spännande idé och tack för förlsag, den ska vi givetvis ta ställning till!
Stort tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
(Information om topologi och markansvning hittar du på länkarna till höger, Veidekke, tjäsnteutlåtande hos SBK och Utopia arkitekter)
Arbetsgruppen efterlyser ivriga hobbyarkitekter och andra intresserade som vill bidra till framtiden för parken och tycker det vore kul med en tävling vem som kan ta fram det mest omtyckta förslaget på hur gatan och södra delen av parken ska förädlas. Detta kan innebära allt från ingen förändring alls till storslagna gröna förslag, dock ser vi att alla inskickade förslag beaktar dom kriterier som står angivna nedan.
Så om du vill dra ett strå till stacken mot privatisering av Högalidsparken föreslår vi att du sätter pennan till arket och börjar skissa för glatta livet.
Låt fantasin flöda fritt, vi satte tidigare upp kriterier, men sen kom jag på att det vore ju synd att hindra möjligheter genom att strypa alternativen. Tyckte nog att det vore intressant att se alla möjliga förlag, inte bara T-banehuset. Så varsågod. Valet att följa kriterierna eller ej är upp tll dig själv:
Vi efterlyser lösningar för området med följande kriterier:
- T-banhuset bör göras om, helt eller delvis, med eller likriktarstationen
- Tillgängligheten till slänten från gatan bör ökas
- Ingen privatiseringskänsla eller förskuggning av Högalidsparken
- Parkområdet ovanför bergkammen bör förädlas till en renare parkkänsla
- Det viktiga gångstråket ska under alla omständigheter behållas
- Ekonomi? Inte vårt eller ditt problem! Det är inte ekonomin som ska styra ifall parker i Stockholm ska privatiseras eller inte, eller hur?
Vi kommer nyfiket att ta ställning till alla förslag som kommer in. Vi har heller ingen ambition eller anledning att göra dessa förslag som "egna" utan vi vill bli inspirerade om vad man faktiskt kan göra utan för stora ingrepp och privatisering av Högalidsparken.
Ditt bidrag skickar du till: hogalidsparken@hotmail.se (obeservera att det är .se)
Förslagen kommer sedan presenteras vartefter i detta inlägg och läggas upp på bloggen med Ditt namn (om du vill) som förslag för att så många Stockholmare som möjligt ska kunna bli inspirerade, gå in på bloggen och rösta fram det som vi tror är bäst för området!
Förslag hittills:
Skofabriken
Björnholmsbloggen har en idé om att återuppliva och hylla det gamla arbetaridealet som området en gång representerade. Detta genom att hedra gatan som den en gång var, med något som ska påminna om den gamla skofabriken.
Spännande idé och tack för förlsag, den ska vi givetvis ta ställning till!
Stort tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
(Information om topologi och markansvning hittar du på länkarna till höger, Veidekke, tjäsnteutlåtande hos SBK och Utopia arkitekter)
onsdag 3 mars 2010
Alla har att vinna på en öppen och offentlig debatt!
Efter inlägg i Lars Epsteins blogg har det diskuterats flitigt på diverse forum.
Mycket av det som diskuterats och dom inlägg som gjorts är naturligtvis personliga åsikter där den ene anser sig ha mer rätt att tycka till än den andre.
Detta tycker vi är helt fel. Allas åsikter är värdefulla i frågan och det viktigaste är, åtminstone om du frågar mig, att debatten blir allmän egendom, offentlig och lättillgänglig för samtliga invånare.
Kan staden tillåta utan vidare sprängas bort 10 meter berghäll och parkmark in i ett skyddat område var som helst, eller är Högalidsparken "ett undantag"? Magkänslan för många medborgare, inte minst dom i närområdet av naturliga skäl, skriker att detta är så fel. Men tron på att man är utan skuggan av en chans att bidra med påverkan eller att ens åsikt inte längre räknas när presentationer och offciella uttalande hela tiden lindas in i vackra ord om försköning, mer tillgänglighet, ökat sampel, lägger sig som en blöt filt på vad den enskilde tycker och tänker och man slumrar så sakteliga in igen och hoppas på att det inte sker på fler ställen imorgon.
Alla har att vinna på en öppen debatt i denna fråga!
Vi förespråkar att diskussionen kommer till kännedom för allmänheten om det är rätt att exploatera precis vilken markyta som helst. Vilka skydd och förordningar gäller egentligen, kan vilken park eller grönyta som helst exploateras helt utan annat än en blinkning från stadsbyggnadsnämnden? Har vi medborgare inget att säga till om som enskilda medborgare utan att tvingas anta nya skepnader som hobbyjurister, hobbyarkitekter eller hobbypolitiker?
Vi har därför skickat ut flertalet förfågningar om synpunkter på just denna exploatering och öppnat för en dialog med flera grupperingar, bland annat Wasted Space själva. Men också andra instanser har kontaktats, så som stadsbyggnadsnämnd, stadsbyggnadskontor, skönhetsråd, naturskyddsförening och även en del lokala media.
I övrigt så tror, åtminstone jag, att dom allra flesta skulle hålla med mig när jag skriver att det hade räckt bra om staden ville passa på att endast göra om T-banehuset, lägga till en ramp i trapporna för barnfamiljer och eventuellt bygga upp en handikapphiss upp från T-banestationen. Det går att utläsa på dom inlägg, om man nu får ta dom som seriösa, på debattforum.
Låt oss göra debatten allmän och offentlig, så var och en kan tycka till på riktigt och inte endast för en exklusiv skara som en lokal arbetsgrupp eller en lobbygrupp som förespråkar total förtätning.
Mvh
Mattias
Mycket av det som diskuterats och dom inlägg som gjorts är naturligtvis personliga åsikter där den ene anser sig ha mer rätt att tycka till än den andre.
Detta tycker vi är helt fel. Allas åsikter är värdefulla i frågan och det viktigaste är, åtminstone om du frågar mig, att debatten blir allmän egendom, offentlig och lättillgänglig för samtliga invånare.
Kan staden tillåta utan vidare sprängas bort 10 meter berghäll och parkmark in i ett skyddat område var som helst, eller är Högalidsparken "ett undantag"? Magkänslan för många medborgare, inte minst dom i närområdet av naturliga skäl, skriker att detta är så fel. Men tron på att man är utan skuggan av en chans att bidra med påverkan eller att ens åsikt inte längre räknas när presentationer och offciella uttalande hela tiden lindas in i vackra ord om försköning, mer tillgänglighet, ökat sampel, lägger sig som en blöt filt på vad den enskilde tycker och tänker och man slumrar så sakteliga in igen och hoppas på att det inte sker på fler ställen imorgon.
Alla har att vinna på en öppen debatt i denna fråga!
Vi förespråkar att diskussionen kommer till kännedom för allmänheten om det är rätt att exploatera precis vilken markyta som helst. Vilka skydd och förordningar gäller egentligen, kan vilken park eller grönyta som helst exploateras helt utan annat än en blinkning från stadsbyggnadsnämnden? Har vi medborgare inget att säga till om som enskilda medborgare utan att tvingas anta nya skepnader som hobbyjurister, hobbyarkitekter eller hobbypolitiker?
Vi har därför skickat ut flertalet förfågningar om synpunkter på just denna exploatering och öppnat för en dialog med flera grupperingar, bland annat Wasted Space själva. Men också andra instanser har kontaktats, så som stadsbyggnadsnämnd, stadsbyggnadskontor, skönhetsråd, naturskyddsförening och även en del lokala media.
I övrigt så tror, åtminstone jag, att dom allra flesta skulle hålla med mig när jag skriver att det hade räckt bra om staden ville passa på att endast göra om T-banehuset, lägga till en ramp i trapporna för barnfamiljer och eventuellt bygga upp en handikapphiss upp från T-banestationen. Det går att utläsa på dom inlägg, om man nu får ta dom som seriösa, på debattforum.
Låt oss göra debatten allmän och offentlig, så var och en kan tycka till på riktigt och inte endast för en exklusiv skara som en lokal arbetsgrupp eller en lobbygrupp som förespråkar total förtätning.
Mvh
Mattias
måndag 1 mars 2010
Varför är ni så arga?
Varför är ni så arga?
Många människor blir upprörda när dom läser en artikel om en "protestgrupp" från Hornstull i tidningen. Men innan dom förstår vad gruppen egentligen förespråkar eller arbetar för, med eller emot så passar man på att dra på alla cylindrar, blir emotionell, gör utspel och svär, precis på samma sätt som vi själva blir anklagade för att agera.
Delvis för att dialogen inte fick plats som en kommentar men också för att belysa öppenheten i det vi håller med om klistrar jag in diskussionen mellan Anders Gardebring och mitt svar från föregående inlägg.:
Hej!
Jag funderar lite på kritiken i inlägget av den demokratiska processen. Som jag förstått det är det här ett projekt där man från stadens sida provar vad som kallas omvänd planprocess, alltså att man tidigt involverar medborgarna istället för att komma "ovanifrån" med en färdig plan. Det är förstås inte perfekt, men ändå ett steg i rätt riktning. Därför tycker jag att det är lite tråkigt att den så vanliga ryggmärgsreaktionen "nej" så snabbt dyker upp, där man utgår ifrån att alla aktörer vill en illa, istället för att vilja delta i den diskussion som man nu försöker hålla från stadens sida. Jag ser det som en viktig och intressant milstolpe att man från stadens sida nu vill prova andra arbetssätt som involverar medborgarna i staden mer än tidigare. Utnyttja den möjligheten och försök att göra det till något bra.Sedan tycker jag inte att "pengar"-argumentet överhuvudtaget håller i den här typen av processer. Någon tjänade pengar när ditt och hus byggdes också, precis som någon tjänade pengar när mitt byggdes. Det är inget konstigt i det. Att någon tjänar pengar på att hus byggs är inte det viktiga i diskussionen, det är ett icke-argument. Det viktiga är en diskussion om vad som byggs, hur det byggs, och hur det kan bli något bra. Själv är jag tveksam till den "maxvolym" som har angivits för projektet men tror att en exploatering i en lägre skala, där taken på de nya husen ansluter till högalidsparkens nivå, skulle kunna bli något riktigt bra. Det skulle innebära att gatuplanet levandegörs (jag tänker mig mindre butiks- och lokalytor i entréplanet och bostäder ovanför), samtidigt som taken på den nya husen faktiskt skulle innebära en expansion av parken förutsatt att taken görs gröna och inlemmes i parken snarare än privatiseras. Det är precis det här som jag pratar om, se möjligheterna (eller visionen för att använda dina egna ord) istället för att utgå från att alla vill er illa. Det är lätt att känna sig arg och att känna sig överkörd. Det är också lätt att tänka på att mycket av det som byggts i Stockholm under de senaste decennierna inte har varit speciellt bra. När nu staden vill ge oss medborgare möjligheten att diskutera hur vi kan göra det bättre så tycker jag att vi bör ta den chansen.Med vänlig hälsning, Anders
Hej Anders,
Kul att Yimby tittar förbi. (om du inte skriver i egen person förstås)
Självklart är det ett fall i rätt riktning att man har intentioner med "fördjupad medborgarprocess" Dock så är det mycket som talar för att att det är en effektlös papperstiger hur goda intentionerna än är. Några exempel; Vi har alla fyllt i en enkät i området vad vi tycker till Wasted Space. Det kom in drygt hundra svar. I stort sett samtliga föreningar och privatpersoner som vi varit i kontakt med känner sig svikna då inget av den oron av att parken skulle privatiseras kom fram, eller presenterades på första mötet. Inte heller har man fått återkoppling via mail som utlovades. Kanske beror detta på en administrativ miss, vad vet jag. Detta får ändå en stor effekt då det var det första som närboende och sakägare ville att man skulle hantera. Man hade inga intentioner alls att bemöta negativ kritik. Vi vill helt enkelt inte att parken ska privatiseras. Varför ska det vara så svårt att diskutera detta ämne? Än så länge finns inga intentioner från byggherrarnas sida att bemöta den kritiken. Det andra är att stadsbyggnadsnämnden med all tydlighet klargjort att man inte tänker respektera medborgare i den här typen av frågor. Se intrevju med Kristina Alvendal, Södermalmsnytt i samband med planerna för Reimersholme. http://www.sodermalmsnytt.se/index.php3?use=document&cmd=show_inline&fileid=1048&filename=sn_2009_49.pdf Så varför har vi anledning att tro att vi kan påverka så pass mycket att vi inte längre upplever att parken är privatiserad. Dessutom har jag i mailväxling med Wasted Space fått det tydligt förklarat att vi måste förstå den ekonomiska aspekten för planeringen. Exakt vad det innebär vet vi ju förstås inte än. Men det troliga är väl att byggherrarna måste få ekonomi i sina projekt för att överhuvudtaget vara intresserade. Det säger sig självt på något vis och är, som du säger, förståeligt. Men att vi förstår det innebär inte att vi håller med om det. Det är var mans rätt att ha sin egen uppfattning.
Vi är inte ett gäng rabiata nej-sägare med ryggradsreflex att skrika ut protester i besvikelse så fort det ska byggas något. Vi kan väl visst delta på arbetsmöten, komma med förslag och tycka till individuellt. Dock så har ju arbetsgruppen redan luftat sina individuella åsikter som tydligen inte alls kom till tals genom enkäten eller samrådsmötet. Detta gjordes på vårt uppstartsmöte. Det vi sedan försökte göra är att hitta en gemensam nämnare. Jag vet att många av dom föreningar och privatpersoner som deltog inte alls, hittills i alla fall, brukar engagera sig i andra frågor eller "stå på barrikaden" Oron för privatiseringen av parken var den mycket tydliga gemensamma nämnaren. Mot bakgrund till detta så måste vi ju också ta ställning till de alternativ som finns som motsvarar den gemensamma åsikten. När vi sedan började läsa på vad projektet egentligen innebär blev vi väldigt oroliga när vi såg hur olika skydd i översiktsplanen, Stockholms parkprogram, Plan och Bygglagen och Miljöbalken var totalt effektlösa inför ett beslut som byggherrar och exploateringsnämnd tillsammans gått igenom som instans för att sedan blint slussas igenom i stadsbyggnadsnämnden med en axelryckning. Det här kunde ju hända precis överallt. I alla parker, I alla känsliga områden. Vi tycker att det är väldigt skrämmande att man vill förtäta till varje pris, det spelar inte längre någon roll vilka värden som skapar konflikter på vägen. Man signalerar tydligt att all beslutsrätt egentligen ligger hos byggherrar ch exploateringsnämnd. Att man vill skynda på processen helt utan långsiktighet i sitt beslutsfattande.
Vad tror du händer senare om vi deltagit och förespråkat exempelvis din idé och fått nej på det? Att vi inte kunna hitta en kompromiss i samråd? Vems ord är det som väger mest då tror du? Då har vi ju försuttit chansen till tidig påverkan och är i ett ännu sämre läge att yttra våra gemensamma åsikter.
Ditt förslag har sina fördelar och nackdelar. Faktum är att vi redan dryftat precis det alternativet internt några stycken. Dock blev svaret följande: Det starkaste argumentet emot är att markanvisningen gäller upp till taknocken på kv. Bulten, Med andra ord så skulle Veidekke (eller annan ny föreningen) fortfarande äga takytan på huset och därmed skulle också den delen vara privat och skapa en naturlig avgränsning från allmänheten på gatan till parken. Det skulle vara väldigt unikt, och om du frågar mig, väldigt uderligt att ha en privat park i parken. Jag har mycket svårt att tänka mig att man är beredda från Veidekkes sida att offra russinen i kakan (Dom högsta våningarna) för den goda sakens skull. Vidare så skulle man fortfarande behöva spränga in ca 10 meter i berget av idag skyddad mark. Men skulle man göra detta ändå, kommer varje kvadrat bli vansinnesdyrt i förhållande mot vad det kostar att utföra ett sådant arbete och där igen kommer synpunkten på att man måste förstå ekonomin i projektet. Det sista är också att vi inte riktigt förstår varför man hatar bergsskärningar så mycket. Det är ju ett tydligt karaktärsdrag för Stockholm att vi har den typen av bebyggelsen i våra parker. Idén med gröna tak och din idé är något som vi självklart ska ta ställning till, när det blir aktuellt med samrådsmöten. Det behöver nödvändigtvis inte bemötas med ett rungande nej, men du har våra åsikter i raderna ovanför.
Som jag hoppas att du förstår är vi absolut för en öppen dialog med debatt och diskussion, men vi kan fortfarande inte komma ifrån dom gemensamma åsikterna som vi representerar. Dom har vi i öppen dialog sinsemellan kommit fram till. Vi är inte några få nej-sägare, Vi är hela föreningar och sakägare i området. Ambitionen är att våra diskussioner ska hålla högt i tak, vara sakliga och offentliga. Det vi vill är också att skapa en debatt runt ämnet då vi tycker att för lite av makten ligger hos sakägarna, dvs, alla boende runt Högalidsparken i det här fallet och för mycket hos byggherrarna och exploateringsnämnden. Alla har att vinna på en dialog runt detta, oavsett om man förespråkar total bevaring av rekreationsytor eller total förtätning eller, som dom allra flesta, någonstans där mitt emellan.
Kom gärna förbi på Hornsbruskgatan på en fika någon gång för att ta del av diskussionen. Vi har som målsättning att allt arbete ska ske öppet. Vi tycker inte alla lika individuellt men vi har en gemensam syn som vi tycker måste respekteras.
Din idé med gröna tak som en förlängning av parkytan tycker jag definitivt du ska framföra till Wasted Space och Veidekke. Ju fler idéer som finns att ta ställning till, desto bättre tycker vi.
Tack för att du hörde av dig!
Mvh
Mattias
Många människor blir upprörda när dom läser en artikel om en "protestgrupp" från Hornstull i tidningen. Men innan dom förstår vad gruppen egentligen förespråkar eller arbetar för, med eller emot så passar man på att dra på alla cylindrar, blir emotionell, gör utspel och svär, precis på samma sätt som vi själva blir anklagade för att agera.
Delvis för att dialogen inte fick plats som en kommentar men också för att belysa öppenheten i det vi håller med om klistrar jag in diskussionen mellan Anders Gardebring och mitt svar från föregående inlägg.:
Hej!
Jag funderar lite på kritiken i inlägget av den demokratiska processen. Som jag förstått det är det här ett projekt där man från stadens sida provar vad som kallas omvänd planprocess, alltså att man tidigt involverar medborgarna istället för att komma "ovanifrån" med en färdig plan. Det är förstås inte perfekt, men ändå ett steg i rätt riktning. Därför tycker jag att det är lite tråkigt att den så vanliga ryggmärgsreaktionen "nej" så snabbt dyker upp, där man utgår ifrån att alla aktörer vill en illa, istället för att vilja delta i den diskussion som man nu försöker hålla från stadens sida. Jag ser det som en viktig och intressant milstolpe att man från stadens sida nu vill prova andra arbetssätt som involverar medborgarna i staden mer än tidigare. Utnyttja den möjligheten och försök att göra det till något bra.Sedan tycker jag inte att "pengar"-argumentet överhuvudtaget håller i den här typen av processer. Någon tjänade pengar när ditt och hus byggdes också, precis som någon tjänade pengar när mitt byggdes. Det är inget konstigt i det. Att någon tjänar pengar på att hus byggs är inte det viktiga i diskussionen, det är ett icke-argument. Det viktiga är en diskussion om vad som byggs, hur det byggs, och hur det kan bli något bra. Själv är jag tveksam till den "maxvolym" som har angivits för projektet men tror att en exploatering i en lägre skala, där taken på de nya husen ansluter till högalidsparkens nivå, skulle kunna bli något riktigt bra. Det skulle innebära att gatuplanet levandegörs (jag tänker mig mindre butiks- och lokalytor i entréplanet och bostäder ovanför), samtidigt som taken på den nya husen faktiskt skulle innebära en expansion av parken förutsatt att taken görs gröna och inlemmes i parken snarare än privatiseras. Det är precis det här som jag pratar om, se möjligheterna (eller visionen för att använda dina egna ord) istället för att utgå från att alla vill er illa. Det är lätt att känna sig arg och att känna sig överkörd. Det är också lätt att tänka på att mycket av det som byggts i Stockholm under de senaste decennierna inte har varit speciellt bra. När nu staden vill ge oss medborgare möjligheten att diskutera hur vi kan göra det bättre så tycker jag att vi bör ta den chansen.Med vänlig hälsning, Anders
Hej Anders,
Kul att Yimby tittar förbi. (om du inte skriver i egen person förstås)
Självklart är det ett fall i rätt riktning att man har intentioner med "fördjupad medborgarprocess" Dock så är det mycket som talar för att att det är en effektlös papperstiger hur goda intentionerna än är. Några exempel; Vi har alla fyllt i en enkät i området vad vi tycker till Wasted Space. Det kom in drygt hundra svar. I stort sett samtliga föreningar och privatpersoner som vi varit i kontakt med känner sig svikna då inget av den oron av att parken skulle privatiseras kom fram, eller presenterades på första mötet. Inte heller har man fått återkoppling via mail som utlovades. Kanske beror detta på en administrativ miss, vad vet jag. Detta får ändå en stor effekt då det var det första som närboende och sakägare ville att man skulle hantera. Man hade inga intentioner alls att bemöta negativ kritik. Vi vill helt enkelt inte att parken ska privatiseras. Varför ska det vara så svårt att diskutera detta ämne? Än så länge finns inga intentioner från byggherrarnas sida att bemöta den kritiken. Det andra är att stadsbyggnadsnämnden med all tydlighet klargjort att man inte tänker respektera medborgare i den här typen av frågor. Se intrevju med Kristina Alvendal, Södermalmsnytt i samband med planerna för Reimersholme. http://www.sodermalmsnytt.se/index.php3?use=document&cmd=show_inline&fileid=1048&filename=sn_2009_49.pdf Så varför har vi anledning att tro att vi kan påverka så pass mycket att vi inte längre upplever att parken är privatiserad. Dessutom har jag i mailväxling med Wasted Space fått det tydligt förklarat att vi måste förstå den ekonomiska aspekten för planeringen. Exakt vad det innebär vet vi ju förstås inte än. Men det troliga är väl att byggherrarna måste få ekonomi i sina projekt för att överhuvudtaget vara intresserade. Det säger sig självt på något vis och är, som du säger, förståeligt. Men att vi förstår det innebär inte att vi håller med om det. Det är var mans rätt att ha sin egen uppfattning.
Vi är inte ett gäng rabiata nej-sägare med ryggradsreflex att skrika ut protester i besvikelse så fort det ska byggas något. Vi kan väl visst delta på arbetsmöten, komma med förslag och tycka till individuellt. Dock så har ju arbetsgruppen redan luftat sina individuella åsikter som tydligen inte alls kom till tals genom enkäten eller samrådsmötet. Detta gjordes på vårt uppstartsmöte. Det vi sedan försökte göra är att hitta en gemensam nämnare. Jag vet att många av dom föreningar och privatpersoner som deltog inte alls, hittills i alla fall, brukar engagera sig i andra frågor eller "stå på barrikaden" Oron för privatiseringen av parken var den mycket tydliga gemensamma nämnaren. Mot bakgrund till detta så måste vi ju också ta ställning till de alternativ som finns som motsvarar den gemensamma åsikten. När vi sedan började läsa på vad projektet egentligen innebär blev vi väldigt oroliga när vi såg hur olika skydd i översiktsplanen, Stockholms parkprogram, Plan och Bygglagen och Miljöbalken var totalt effektlösa inför ett beslut som byggherrar och exploateringsnämnd tillsammans gått igenom som instans för att sedan blint slussas igenom i stadsbyggnadsnämnden med en axelryckning. Det här kunde ju hända precis överallt. I alla parker, I alla känsliga områden. Vi tycker att det är väldigt skrämmande att man vill förtäta till varje pris, det spelar inte längre någon roll vilka värden som skapar konflikter på vägen. Man signalerar tydligt att all beslutsrätt egentligen ligger hos byggherrar ch exploateringsnämnd. Att man vill skynda på processen helt utan långsiktighet i sitt beslutsfattande.
Vad tror du händer senare om vi deltagit och förespråkat exempelvis din idé och fått nej på det? Att vi inte kunna hitta en kompromiss i samråd? Vems ord är det som väger mest då tror du? Då har vi ju försuttit chansen till tidig påverkan och är i ett ännu sämre läge att yttra våra gemensamma åsikter.
Ditt förslag har sina fördelar och nackdelar. Faktum är att vi redan dryftat precis det alternativet internt några stycken. Dock blev svaret följande: Det starkaste argumentet emot är att markanvisningen gäller upp till taknocken på kv. Bulten, Med andra ord så skulle Veidekke (eller annan ny föreningen) fortfarande äga takytan på huset och därmed skulle också den delen vara privat och skapa en naturlig avgränsning från allmänheten på gatan till parken. Det skulle vara väldigt unikt, och om du frågar mig, väldigt uderligt att ha en privat park i parken. Jag har mycket svårt att tänka mig att man är beredda från Veidekkes sida att offra russinen i kakan (Dom högsta våningarna) för den goda sakens skull. Vidare så skulle man fortfarande behöva spränga in ca 10 meter i berget av idag skyddad mark. Men skulle man göra detta ändå, kommer varje kvadrat bli vansinnesdyrt i förhållande mot vad det kostar att utföra ett sådant arbete och där igen kommer synpunkten på att man måste förstå ekonomin i projektet. Det sista är också att vi inte riktigt förstår varför man hatar bergsskärningar så mycket. Det är ju ett tydligt karaktärsdrag för Stockholm att vi har den typen av bebyggelsen i våra parker. Idén med gröna tak och din idé är något som vi självklart ska ta ställning till, när det blir aktuellt med samrådsmöten. Det behöver nödvändigtvis inte bemötas med ett rungande nej, men du har våra åsikter i raderna ovanför.
Som jag hoppas att du förstår är vi absolut för en öppen dialog med debatt och diskussion, men vi kan fortfarande inte komma ifrån dom gemensamma åsikterna som vi representerar. Dom har vi i öppen dialog sinsemellan kommit fram till. Vi är inte några få nej-sägare, Vi är hela föreningar och sakägare i området. Ambitionen är att våra diskussioner ska hålla högt i tak, vara sakliga och offentliga. Det vi vill är också att skapa en debatt runt ämnet då vi tycker att för lite av makten ligger hos sakägarna, dvs, alla boende runt Högalidsparken i det här fallet och för mycket hos byggherrarna och exploateringsnämnden. Alla har att vinna på en dialog runt detta, oavsett om man förespråkar total bevaring av rekreationsytor eller total förtätning eller, som dom allra flesta, någonstans där mitt emellan.
Kom gärna förbi på Hornsbruskgatan på en fika någon gång för att ta del av diskussionen. Vi har som målsättning att allt arbete ska ske öppet. Vi tycker inte alla lika individuellt men vi har en gemensam syn som vi tycker måste respekteras.
Din idé med gröna tak som en förlängning av parkytan tycker jag definitivt du ska framföra till Wasted Space och Veidekke. Ju fler idéer som finns att ta ställning till, desto bättre tycker vi.
Tack för att du hörde av dig!
Mvh
Mattias
onsdag 24 februari 2010
Tack för ett bra första arbetsmöte!
Jag vill tacka samtliga deltagare för ett mycket bra första arbetsmöte.
På mötet fanns representanter för styrlesen i två bostadsrättsföreningar längs Hornsbruksgatan, privatpersoner från ytterligare två andra längs Hornsbruksgatan och Varvsgatan.
Alla fick komma till tals med sina åsikter om Högalidsparken och vi kunde ganska snabbt hitta en gemensam nämnare för samtligas åsikter;
Det är en bra idé och vettigt att vilja göra något med T-banehuset, men samtliga är emot att man tar Högalidsparken i anspråk för att bygga bostäder av väldigt bestämda anledningar. Vi kan inte förstå hur man kan baka ihop markanvisningen för hela gatan och T-banehuset till samma beslut. Vidare är oron stor att parken kapslas in och privatiseras. Att parken skulle bli mer tillgänglig kan inte arbetsgruppen se på något sätt när man vill göra om Hornsbruksgatan från en parkgata till en stadsgata, så att den blir mörk och intetsägande, precis som Brännkyrkagatans parti från Ringvägen och nedåt. Även att parkytan ovanför skulle skuggas och privatiseras är uppenbart med förslaget.
Vidare är man mycket oroade hur demokratisk processen varit hittills bland beslutsfattarna när byggherrar matar stekta sparvar in i munnen på Exploateringsnämnden. Risken är överhängande att remissinstanser och tjänstemäns uttalande helt förbispelas när det gäller stadsplaneringen i en "snabb process". I det befintliga förlsaget så verkar ledordet var "pengar" snarare än rekreativa värden och bevarande av Stockholms grönytor. Långsiktigheten i stadsplaneringen försvinner. Att en klassisk K-märkt bergspark med typiska bergskärningar mot gatan utan omsvep får sprängas bort kan spela in som prejudikat för stadens samtliga parker. Vilka andra parker står på tur? Det befintliga skyddet är på väg att upphöra och flera andra parker kan stå på tur för vidare exploatering och privatisering. Entreprenörer pratar väldigt varmt om gatuvyn från Hornsbruksgatan. Men den vyn som helt skulle dominera framför kyrkobyggnaden från gatan skulle ju vara dom nybyggda husen. Vidare nämns ingenting om värdet i parken och hur det skulle se ut från parksidan ut mot gatan. Undantaget mot byggnadsförordningen och riktlinjerna "Bebyggelsens fronter mot grönskan" skulle helt spolas bort med den förelsagna markanvinsingen. Vilka värden vill "Stockholm - den gröna staden" stå för och för vilka vill man bygga nya bostäder för?
Arbetsgruppen tar nu nya initiativ till att väcka debatten. Hur detta ska ske kan du få reda på i mötesprotokollet. Det kan du ta del i om du mailar hogalidsparken@hotmail.se för utskick.
Återigen, stort tack för att så många engagerar sig och att vi tillsammans kan diskutera ämnet med högt i tak och utan att raljera. Det är viktigt att en sådan här debatt får ta så pass stor plats som den förtjänar i samhället.
Mvh
Mattias
På mötet fanns representanter för styrlesen i två bostadsrättsföreningar längs Hornsbruksgatan, privatpersoner från ytterligare två andra längs Hornsbruksgatan och Varvsgatan.
Alla fick komma till tals med sina åsikter om Högalidsparken och vi kunde ganska snabbt hitta en gemensam nämnare för samtligas åsikter;
Det är en bra idé och vettigt att vilja göra något med T-banehuset, men samtliga är emot att man tar Högalidsparken i anspråk för att bygga bostäder av väldigt bestämda anledningar. Vi kan inte förstå hur man kan baka ihop markanvisningen för hela gatan och T-banehuset till samma beslut. Vidare är oron stor att parken kapslas in och privatiseras. Att parken skulle bli mer tillgänglig kan inte arbetsgruppen se på något sätt när man vill göra om Hornsbruksgatan från en parkgata till en stadsgata, så att den blir mörk och intetsägande, precis som Brännkyrkagatans parti från Ringvägen och nedåt. Även att parkytan ovanför skulle skuggas och privatiseras är uppenbart med förslaget.
Vidare är man mycket oroade hur demokratisk processen varit hittills bland beslutsfattarna när byggherrar matar stekta sparvar in i munnen på Exploateringsnämnden. Risken är överhängande att remissinstanser och tjänstemäns uttalande helt förbispelas när det gäller stadsplaneringen i en "snabb process". I det befintliga förlsaget så verkar ledordet var "pengar" snarare än rekreativa värden och bevarande av Stockholms grönytor. Långsiktigheten i stadsplaneringen försvinner. Att en klassisk K-märkt bergspark med typiska bergskärningar mot gatan utan omsvep får sprängas bort kan spela in som prejudikat för stadens samtliga parker. Vilka andra parker står på tur? Det befintliga skyddet är på väg att upphöra och flera andra parker kan stå på tur för vidare exploatering och privatisering. Entreprenörer pratar väldigt varmt om gatuvyn från Hornsbruksgatan. Men den vyn som helt skulle dominera framför kyrkobyggnaden från gatan skulle ju vara dom nybyggda husen. Vidare nämns ingenting om värdet i parken och hur det skulle se ut från parksidan ut mot gatan. Undantaget mot byggnadsförordningen och riktlinjerna "Bebyggelsens fronter mot grönskan" skulle helt spolas bort med den förelsagna markanvinsingen. Vilka värden vill "Stockholm - den gröna staden" stå för och för vilka vill man bygga nya bostäder för?
Arbetsgruppen tar nu nya initiativ till att väcka debatten. Hur detta ska ske kan du få reda på i mötesprotokollet. Det kan du ta del i om du mailar hogalidsparken@hotmail.se för utskick.
Återigen, stort tack för att så många engagerar sig och att vi tillsammans kan diskutera ämnet med högt i tak och utan att raljera. Det är viktigt att en sådan här debatt får ta så pass stor plats som den förtjänar i samhället.
Mvh
Mattias
torsdag 18 februari 2010
Uppstart med arbetsgrupp
Vi har nu tagit ett första steg att etablera en arbetsgrupp runt bygget i Högalidsparken. Den representeras i ett första läge av styrelser ur bostadsrättsföreningar längs gatan och ett antal andra andra intressenter som intresseföreningar och sakkunniga.
Meningen är att vi ska lägga alla synpunkter på bordet, reda ut begreppen och sortera bland alla dom synvinklar och argument som vi hittills själva lyckats komma fram till var och en. Detta för att kunna underbygga en starkare, saklig, strukturerad och slagkraftig grupp som ska kunna representera våra samlade åsikter ur samtliga aspekter.
När detta är gjort kan vi sedan besluta oss för hur vi ska gå vidare med arbetet.
Jag vill understryka att arbetet ska ske med högt i tak och att alla åsikter måste få luftas, dock är arbetslinjen och målsättningen för arbetsgruppen att vi är emot privatisering av Högalidsparken och att vi i ett första läge inte alls är intresserade av ett bostadsbyggande i Högalidsparkens södra del och därmed också stoppa exploateringen av Högalidsparken.
Första arbestmötet kommer att hållas tisdagen den 23/2 kl 19.00
Vill du eller din förening också vara med och påverka?
För mer info, skicka en intresseförfrågan till hogalidsparken@hotmail.se
(observera att det är .se)
Varmt välkomna
Mattias
Meningen är att vi ska lägga alla synpunkter på bordet, reda ut begreppen och sortera bland alla dom synvinklar och argument som vi hittills själva lyckats komma fram till var och en. Detta för att kunna underbygga en starkare, saklig, strukturerad och slagkraftig grupp som ska kunna representera våra samlade åsikter ur samtliga aspekter.
När detta är gjort kan vi sedan besluta oss för hur vi ska gå vidare med arbetet.
Jag vill understryka att arbetet ska ske med högt i tak och att alla åsikter måste få luftas, dock är arbetslinjen och målsättningen för arbetsgruppen att vi är emot privatisering av Högalidsparken och att vi i ett första läge inte alls är intresserade av ett bostadsbyggande i Högalidsparkens södra del och därmed också stoppa exploateringen av Högalidsparken.
Första arbestmötet kommer att hållas tisdagen den 23/2 kl 19.00
Vill du eller din förening också vara med och påverka?
För mer info, skicka en intresseförfrågan till hogalidsparken@hotmail.se
(observera att det är .se)
Varmt välkomna
Mattias
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)