Hej,
Och tack för att du tar dig tid att läsa denna blogg igen efter ett alltför långt uppehåll!
I inlägget nedan följer dom svar vi fått från en enkätundersökningen som genomfördes strax efter Community Planning.
Vi vill med denna undersökning visa sanningen till det som ligger till grund för den detaljplan som nu skickas ut på remiss.
..."Så här vill dom boende ha Hornsbruksgatan" hette det när allt var avklarat, men vad var det som hände egentligen? JAg hade hoppats på en nyanserad bild, men svaren som ramlade in gav en anna bild.
När jag sammanställt alla svaren och kommentarerna blir jag i samma ögonblick orolig när jag tänker att våra folkvalda ska behöva tänka över ett oerhört kontroversiellt beslut baserat på en välsmörjd illusion om "Fördjupat medborgarinflytande" och närboende som med glädje bidragit till processen.
Några av er som läser känner troligtvis inte igen sig i svaren, men dom allra flesta av dom boende kommer nog att hålla med...
Frågor, svar och kommentarer finner ni i inlägget innan!
Tack för att ni engagerar Er!
Mattias
måndag 13 juni 2011
Community Planning - Vad tyckte dom boende? Svar på enkätundersökningen
Nedan följer svaret från den enkätundersökning som genomfördes av arbetsgruppen. Man har från byggherrarna och staden angett att ungefär 150 personer medverkade under två dagar. Det framgick dock aldrig om det var olika personer från två tillfällen och inte heller om samma personer deltog på mer än ett tillfälle. Siffran har efter förfrågan alltså visat sig vara en uppskattad gissning från staden och byggherrarna.
Förfrågan att fylla i enkäten har gått till samtliga som mailat till mailto:hogalidsparken@hotmail.se alternativt bett att få fylla i en i samband med presentationsmöte och mötet angående statsodlingar.
Arbetsgruppen vill hävda att ungefär 30-45% av samtliga boende som medverkade under eventet har fyllt i enkätundersökningen.
För att redovisa relevansen av dom inkomna svaren i enkätundersökningen vill vi visa svaren rörande deltagarantal först:
I vilken utsträckning uppfattade du att dom boende utgjorde av dom 150 personerna i procent?
Dom boende utgjorde ca 80-90% av deltagarna 0%
Dom boende utgjorde ca 60-70% av deltagarna 12%
Dom boende utgjorde ca 40-60% av deltagarna 53%
Dom boende utgjorde ca 20-40% av deltagarna 35%
I viklen usträckning upplevde du att "icke boende eller verksamma" från området utgjorde i just din grupp
Dom var fler än 3 st och utgjorde minst halva gruppen 38%
Dom var ca 2 st och utgjorde ungefär en tredjedel av gruppen 31%
Dom var ca 2 st och utgjorde ungefär en fjärdedel av gruppen 31%
Dom utgjordes av endast en person i gruppen 0%
Med ovanstående siffror kan vi alltså uppskatta att av dom 150 personerna utgjordes av ca 40-45% boende, ca 30-40% deltagare från JTP, Wasted Space, Veidekke eller av staden andra utsända och ca 15-20% verksamma i området eller övrigt intresserade. Vi gör också i detta ett snävt antagande att ca hälften av dom 150, dvs 75 personer (högst troligen fler)är människor som deltog vid båda tillfällena och har därmed räknats dubbelt som deltagare (alla typer av deltgare) vilket alltså skulle ge oss den riktiga siffran av totalt ca 112-113 deltagare baserat på stadens och byggherrarnas tidigare oklara gissning om 150 personer.
Vidare finns kommentarer som skrevs ned i enkäten av dom som gjorde den, redovisade under varje avsnitt.
Därmed bör också relevansen av materialet i det insamlade enkäter väga tungt som beslutsmaterial.
Enkäterna finns insamlade och kan redovisas med överstrukna namn om så önskas vid mail till hogalidsparken@hotmail.se
Nu till dom andra frågorna och svaren på dessa
Del 1 Inbjudan till Community Planning
I vilken utsträckning tycker du att informationen inför mötet delgivits?
Jag fick tydlig information om lokal och tid, samt vad "Community Planning innebär 13%
Jag fick information om lokal och tid men inte hur "Community Planning" går till" 56%
Jag fick information om lokal, men det var också allt 13%
Jag fick ingen information alls 18%
Kommentarer från boende till Del 1
"Vi är 341 lägenheter i Kvarteret Plankan men ingen information gick ut till vare sig Varvsgatan eller Lundagatan. Anledningen var tydligen att pengarna inte räckte till tryck, väldigt märkligt"
"Utskicket var utformat på ett sätt som förmedlade en mysighet där alla skulle få delta. Det kändes som falsk marknadsföring. Det vore bättre om man gick rakt på sak med vad man ville genomföra. Hur ska vi bygga bostäder var väl snarare den frågan man ville fråga!"
Del 2 Genomförande av workshopen
Hur upplever du att presentatörerna, en kvinnlig och en manlig, att deras inställning var att genomföra processen med slutresultat?
Jag upplever att dom kraftig tog parti för att bygga bostäder i Högalidsparken och Hornsbruksgatan 31%
Jag upplever att dom delvis gav intryck att det var positivt att bygga bostäder i Högalidsparken och Hornbruksgatan 50%
Jag tycker att dom lyckades bibehålla en neutral inställning inför slutresultatet 19%
Jag upplever att dom delvis gav intryck för att det var negativt att bygga bostälder i Högalidsparken och Hornsbruksgatan 0%
Jag upplever att dom tog kraftigt parti emot att bygga bostäder i Högalidsparken och Hornsbruksgatan 0%
I vilken utsträckning tyckte du att dom försökte påverka resultatet av processen?
Jag tycker att dom kraftigt försökte påverka resultatet av processen 50%
Jag tycker att dom delvis försökte påverka resultatet av processen 50%
Jag tycker inte att dom försökte påverka resultatet i någon mening 0%
I första delen av workshopen skulle post-it lappar sättas upp under tre områden, "Problem", "Önskemål" och "Visioner/Drömmar" Dessa samlades upp av frivilliga medhjälpare som också deltog på workshopen och lästes sedan upp av presentatörerna
I vilken grad upplevde du att detta moment skulle kunna ge en riktig bild av hur dom beonde ville förändra Högalidsparken och Hornsbruksgatan?
Jag tycker att upplägget var bra och skulle ge en rättvis bild 6%
Jag tycker det var ok, men kanske utlämnade detljer för en mer rättvis bild 19%
Jag tycker att upplägget var dåligt, det fokuserades på helt andra områden än det som skulle kunna få en viktigare och större påverkan påplaneringsarbetet i processen 38%
Jag tycker det var uselt, det gav en helt falsk bild vad dom bonde på gatan faktiskt ville förändra på. 37%
I vilken utsträckning upplever du att sakkunniga från staden eller experter från JTP i din grupp drev på och påverkade resultatet som senare skulle presenteras?
Det var deras förslag helt och hållet 25%
Vi hade viss påverkan, men dom stora och väsentliga dragen var deras förslag 56%
Vi kunde påverka i stort, med en delvis påverkan från experterna 19%
Alla i gruppen var högst delaktiga i resultatet, expertern lyssnade mest 0%
Kommentarer från dom boende i Del 2
"Presentatörerna undvek kosnekvent kritik mot byggnation. Lappar som innehöll kritik nämndes snabbt för att byta ämne till något presentatörerna ansåg som mer relevant"
"Den manlige presentatören brusade upp och tillrättavisade deltagare som ställde berättigade frågor"
"Allt lindades in, det skulle ju vara "förutsättningslöst"
"Bara problem togs upp, inte vad som var bra med gatan, vi som bor här, bor ju här av anledningar"
"Hela upplägget pekade u mot byggnation, Problem, önskemål, drömmar...vilka problem??? Vi bor ju här! Om det varit meningen att vi skulle få tänka fritt borde det ha varit något om fördelarna med området, inte bara det negativa"
"Gatan målades upp av experter som dålig och negativ (skräpigt, trafik pissoar etc)"
"För att kunna ge en rättvis bedöming måste man väl veta vilka värden man vill bevara? Det fanns inga intentioner att ta fram dessa"
"De saker som togs upp var egentligen irrelevanta, De boende önskade sig bättre städning och klagade på trafiken typ"
"Jag gillar Community Planning. Jag har upplevt Open Space processerna. Men i det här fallet är tiden för kort. Jag är entusiastisk för JTP´s idéer, men vill inte deltagarna bygga, hjälper inte Community Planning"
"Arkitekterna från JTP hade en tydlig agenda och den lyckades dom genomföra skickligt"
"I princip var hela förlaget hans (arkitekten) även om han ville få oss att rita in bostäder som han inte lyckades med"
"Detta är egentligen under all kritik, arkitektkosnulterna måste redan innan mötet ha haft en bestämd gemensam bild i vad som skulle genomföras. Typ "Vi ritar in lite extra grönt så får vi nog in bostäder" Efter att vi rent praktiskt hade tagit över ritandet från arkitekten, avslutade han med att fixa till ritningen innan den presenterades, inte medborgarinflytande"
"Att tyska arkitekten blir arg när vi vill behålla parken. Ni kommer att få bostäder säger han!! Detär fullständigt sjukt, är det opartiskt?"
"Det kändes som om arkitekten drog fram ett färdigt förlag ur fickan"
"Den tyske arktitekten förde pennan, riotade bostäder och vatten på gatan. Sedan sa han att husen skulle vara maximal höjd enligt markanvisningen. När en kvinna ville diskutera daghem blev han arg och sat att han var här för att rita bostäder och inte dagis och om vi inte ville ha bostäder så skulle vi få en "box" istället"
Del 3 Presentation
I vilken utsträckning upplevde du att det fanns enighet i gruppen om det redovisade resultatet från din grupp?
Vi var helt överens om att det var ett bra förslag 12%
Vi var aningen oeniga, men var överlag överens 25%
Va ivar delvis oense och kunde inte komma överens på några punkter 36%
Vi var helt oense när förlsaget presenterades 17%
I vilken utsträckning kände du att du blev uppmanad att presentera förslaget?
Jag tog på mig ansvaret helt och hållet 33%
Jag tog på mig ansvaret efter vissa påtryckningar från gruppen 22%
Jag fick presentera mot min vilja 0%
Jag deltog inte i presentationen 45%
Kommentarer från dom boende angående Del 3
"Vi hade ingen större möjlighet att påverka resultatet i stort. OM det måste byggas så var förslaget relativt ok, MEN vi ville ju inte att det skulel byggas"
"Tyske arkitekten ställde sig över oss från början"
"Vi kom överens i gruppen att vi i absolut värsta fall kan gå med på bostäder ovanför det nybyggda garaget, resten av våra åsikter var tydligen oväsentliga..."
Del 4 Presentation av förslaget.
Efter en tid presenterades så förslaget och det skulle visa sig att det var identiskt med dom förslagen som "experterna" initialt föreslagit ungefär samtidigt i dom olika grupperna. Det blev en någorlunda hetsk stämning då många boende upplevde sig som lurade och utnyttjade att ha tyckt något som användes som presentationsmaterial som inte alls låg i linje med vad som hade uttryckts.
"Placeringen var klart uppgjord innan workshopen"
"Såvitt jag kunde se var det förslag som presenterades på insdagen helt olika de som presenterades av arbetsgrupperna"
"Höjden på husen är långt utöver det smatliga grupper presenterade. Alla grupper sa MAX bergskanten om något"
"Eftersom experterna så hårt styrde utfallet i varje grupp känner man igen resultatet, dock var det ingen grupp som ritade högre än bergkammen. Att i princip all boende var emot att bygga hus avspeglar sig i huvudtaget på förslaget. Community Planningen var bortkastad"
"Det tysken ritade blev exakt som slutresultatet"
"Endast 1 av 10 förslag innehöll huskroppar ovanför bergskärningen, hur kunde det bli så här?!"
I foldern som kom ut och på nätet som redovisats har det hetat "Så här tycker dom boende..
Förfrågan att fylla i enkäten har gått till samtliga som mailat till mailto:hogalidsparken@hotmail.se alternativt bett att få fylla i en i samband med presentationsmöte och mötet angående statsodlingar.
Arbetsgruppen vill hävda att ungefär 30-45% av samtliga boende som medverkade under eventet har fyllt i enkätundersökningen.
För att redovisa relevansen av dom inkomna svaren i enkätundersökningen vill vi visa svaren rörande deltagarantal först:
I vilken utsträckning uppfattade du att dom boende utgjorde av dom 150 personerna i procent?
Dom boende utgjorde ca 80-90% av deltagarna 0%
Dom boende utgjorde ca 60-70% av deltagarna 12%
Dom boende utgjorde ca 40-60% av deltagarna 53%
Dom boende utgjorde ca 20-40% av deltagarna 35%
I viklen usträckning upplevde du att "icke boende eller verksamma" från området utgjorde i just din grupp
Dom var fler än 3 st och utgjorde minst halva gruppen 38%
Dom var ca 2 st och utgjorde ungefär en tredjedel av gruppen 31%
Dom var ca 2 st och utgjorde ungefär en fjärdedel av gruppen 31%
Dom utgjordes av endast en person i gruppen 0%
Med ovanstående siffror kan vi alltså uppskatta att av dom 150 personerna utgjordes av ca 40-45% boende, ca 30-40% deltagare från JTP, Wasted Space, Veidekke eller av staden andra utsända och ca 15-20% verksamma i området eller övrigt intresserade. Vi gör också i detta ett snävt antagande att ca hälften av dom 150, dvs 75 personer (högst troligen fler)är människor som deltog vid båda tillfällena och har därmed räknats dubbelt som deltagare (alla typer av deltgare) vilket alltså skulle ge oss den riktiga siffran av totalt ca 112-113 deltagare baserat på stadens och byggherrarnas tidigare oklara gissning om 150 personer.
Vidare finns kommentarer som skrevs ned i enkäten av dom som gjorde den, redovisade under varje avsnitt.
Därmed bör också relevansen av materialet i det insamlade enkäter väga tungt som beslutsmaterial.
Enkäterna finns insamlade och kan redovisas med överstrukna namn om så önskas vid mail till hogalidsparken@hotmail.se
Nu till dom andra frågorna och svaren på dessa
Del 1 Inbjudan till Community Planning
I vilken utsträckning tycker du att informationen inför mötet delgivits?
Jag fick tydlig information om lokal och tid, samt vad "Community Planning innebär 13%
Jag fick information om lokal och tid men inte hur "Community Planning" går till" 56%
Jag fick information om lokal, men det var också allt 13%
Jag fick ingen information alls 18%
Kommentarer från boende till Del 1
"Vi är 341 lägenheter i Kvarteret Plankan men ingen information gick ut till vare sig Varvsgatan eller Lundagatan. Anledningen var tydligen att pengarna inte räckte till tryck, väldigt märkligt"
"Utskicket var utformat på ett sätt som förmedlade en mysighet där alla skulle få delta. Det kändes som falsk marknadsföring. Det vore bättre om man gick rakt på sak med vad man ville genomföra. Hur ska vi bygga bostäder var väl snarare den frågan man ville fråga!"
Del 2 Genomförande av workshopen
Hur upplever du att presentatörerna, en kvinnlig och en manlig, att deras inställning var att genomföra processen med slutresultat?
Jag upplever att dom kraftig tog parti för att bygga bostäder i Högalidsparken och Hornsbruksgatan 31%
Jag upplever att dom delvis gav intryck att det var positivt att bygga bostäder i Högalidsparken och Hornbruksgatan 50%
Jag tycker att dom lyckades bibehålla en neutral inställning inför slutresultatet 19%
Jag upplever att dom delvis gav intryck för att det var negativt att bygga bostälder i Högalidsparken och Hornsbruksgatan 0%
Jag upplever att dom tog kraftigt parti emot att bygga bostäder i Högalidsparken och Hornsbruksgatan 0%
I vilken utsträckning tyckte du att dom försökte påverka resultatet av processen?
Jag tycker att dom kraftigt försökte påverka resultatet av processen 50%
Jag tycker att dom delvis försökte påverka resultatet av processen 50%
Jag tycker inte att dom försökte påverka resultatet i någon mening 0%
I första delen av workshopen skulle post-it lappar sättas upp under tre områden, "Problem", "Önskemål" och "Visioner/Drömmar" Dessa samlades upp av frivilliga medhjälpare som också deltog på workshopen och lästes sedan upp av presentatörerna
I vilken grad upplevde du att detta moment skulle kunna ge en riktig bild av hur dom beonde ville förändra Högalidsparken och Hornsbruksgatan?
Jag tycker att upplägget var bra och skulle ge en rättvis bild 6%
Jag tycker det var ok, men kanske utlämnade detljer för en mer rättvis bild 19%
Jag tycker att upplägget var dåligt, det fokuserades på helt andra områden än det som skulle kunna få en viktigare och större påverkan påplaneringsarbetet i processen 38%
Jag tycker det var uselt, det gav en helt falsk bild vad dom bonde på gatan faktiskt ville förändra på. 37%
I vilken utsträckning upplever du att sakkunniga från staden eller experter från JTP i din grupp drev på och påverkade resultatet som senare skulle presenteras?
Det var deras förslag helt och hållet 25%
Vi hade viss påverkan, men dom stora och väsentliga dragen var deras förslag 56%
Vi kunde påverka i stort, med en delvis påverkan från experterna 19%
Alla i gruppen var högst delaktiga i resultatet, expertern lyssnade mest 0%
Kommentarer från dom boende i Del 2
"Presentatörerna undvek kosnekvent kritik mot byggnation. Lappar som innehöll kritik nämndes snabbt för att byta ämne till något presentatörerna ansåg som mer relevant"
"Den manlige presentatören brusade upp och tillrättavisade deltagare som ställde berättigade frågor"
"Allt lindades in, det skulle ju vara "förutsättningslöst"
"Bara problem togs upp, inte vad som var bra med gatan, vi som bor här, bor ju här av anledningar"
"Hela upplägget pekade u mot byggnation, Problem, önskemål, drömmar...vilka problem??? Vi bor ju här! Om det varit meningen att vi skulle få tänka fritt borde det ha varit något om fördelarna med området, inte bara det negativa"
"Gatan målades upp av experter som dålig och negativ (skräpigt, trafik pissoar etc)"
"För att kunna ge en rättvis bedöming måste man väl veta vilka värden man vill bevara? Det fanns inga intentioner att ta fram dessa"
"De saker som togs upp var egentligen irrelevanta, De boende önskade sig bättre städning och klagade på trafiken typ"
"Jag gillar Community Planning. Jag har upplevt Open Space processerna. Men i det här fallet är tiden för kort. Jag är entusiastisk för JTP´s idéer, men vill inte deltagarna bygga, hjälper inte Community Planning"
"Arkitekterna från JTP hade en tydlig agenda och den lyckades dom genomföra skickligt"
"I princip var hela förlaget hans (arkitekten) även om han ville få oss att rita in bostäder som han inte lyckades med"
"Detta är egentligen under all kritik, arkitektkosnulterna måste redan innan mötet ha haft en bestämd gemensam bild i vad som skulle genomföras. Typ "Vi ritar in lite extra grönt så får vi nog in bostäder" Efter att vi rent praktiskt hade tagit över ritandet från arkitekten, avslutade han med att fixa till ritningen innan den presenterades, inte medborgarinflytande"
"Att tyska arkitekten blir arg när vi vill behålla parken. Ni kommer att få bostäder säger han!! Detär fullständigt sjukt, är det opartiskt?"
"Det kändes som om arkitekten drog fram ett färdigt förlag ur fickan"
"Den tyske arktitekten förde pennan, riotade bostäder och vatten på gatan. Sedan sa han att husen skulle vara maximal höjd enligt markanvisningen. När en kvinna ville diskutera daghem blev han arg och sat att han var här för att rita bostäder och inte dagis och om vi inte ville ha bostäder så skulle vi få en "box" istället"
Del 3 Presentation
I vilken utsträckning upplevde du att det fanns enighet i gruppen om det redovisade resultatet från din grupp?
Vi var helt överens om att det var ett bra förslag 12%
Vi var aningen oeniga, men var överlag överens 25%
Va ivar delvis oense och kunde inte komma överens på några punkter 36%
Vi var helt oense när förlsaget presenterades 17%
I vilken utsträckning kände du att du blev uppmanad att presentera förslaget?
Jag tog på mig ansvaret helt och hållet 33%
Jag tog på mig ansvaret efter vissa påtryckningar från gruppen 22%
Jag fick presentera mot min vilja 0%
Jag deltog inte i presentationen 45%
Kommentarer från dom boende angående Del 3
"Vi hade ingen större möjlighet att påverka resultatet i stort. OM det måste byggas så var förslaget relativt ok, MEN vi ville ju inte att det skulel byggas"
"Tyske arkitekten ställde sig över oss från början"
"Vi kom överens i gruppen att vi i absolut värsta fall kan gå med på bostäder ovanför det nybyggda garaget, resten av våra åsikter var tydligen oväsentliga..."
Del 4 Presentation av förslaget.
Efter en tid presenterades så förslaget och det skulle visa sig att det var identiskt med dom förslagen som "experterna" initialt föreslagit ungefär samtidigt i dom olika grupperna. Det blev en någorlunda hetsk stämning då många boende upplevde sig som lurade och utnyttjade att ha tyckt något som användes som presentationsmaterial som inte alls låg i linje med vad som hade uttryckts.
Svaren från stadsbyggnadskontoret under denna presentation var att det aldrig varit frågan om att var med att bestämma vare sig volym eller placering på det som skulle byggas, detta var ju redan gjort av byggherrarna innan (!) varpå man kan fråga sig vad syftet med community planningen var egentligen....över till frågorna:
I vilken utsträcking upplever du som deltagare att du fått ta del av kraven som byggherrarna haft samt vysudien till belsutet av om placering av huskropparna innan arbetsgrupperna fick sätta igång på workshopen?
Jag fick dom parametrarna redogjorda för mig innan Community Planning eventet 0%
Jag fick dom parametrarna redogjorda för mig i inledningen av arbetet 0%
Jag fick dom parametrarna redogjorda för mig av experten i min arbetsgrupp 0%
Jag fick aldrig någonsin ta del av sådan information 100%
I vilken utsträckningen upplever du att du kunnat påverka volymen på dom föreslagna huskropparna
Jag upplever att jag fått bara högst delaktig i att kunna påverka volymen av huskroppar 0%
Jag upplever att jag delvis kunnat påverka volymen av huskroppar 13%
Jag upplever at jag inte alls kunnat påverka volymen av huskroppar 87%
I vilken utsträckning upplever du att du kunnat påverka placeringen av huskropparna?
Jag upplever att jag kunnat vara högst delaktig i placering av huskropparna 0%
Jag upplever att jag kunnat vara delaktig i placering av huskropparna 13%
Jag upplever att jag inte alls kunnat påverka placeringen av huskropparna 87%
I vilken utsträckning anser du att det presenterade resultatet överensstämmer med dom presenterade förslagen från arbetsgrupperna?
Jag upplever attdet sammanställda rsultatet helt överensstämmer med dom presenterade förslagen från arbetsgrupperna på Community Planning eventet 0%
Jag upplever att det sammanställda resultatet delvis överensstämmer med dom presenterade förslagen från arbetsgrupperna 31%
Jag upplever att det sammanställda resultatet helt avviker från dom presenterade förslagen från arbetsgrupperna på Community Planning eventet 69%
Kommentarer från Del 4
"Placeringen var klart uppgjord innan workshopen"
"Såvitt jag kunde se var det förslag som presenterades på insdagen helt olika de som presenterades av arbetsgrupperna"
"Höjden på husen är långt utöver det smatliga grupper presenterade. Alla grupper sa MAX bergskanten om något"
"Eftersom experterna så hårt styrde utfallet i varje grupp känner man igen resultatet, dock var det ingen grupp som ritade högre än bergkammen. Att i princip all boende var emot att bygga hus avspeglar sig i huvudtaget på förslaget. Community Planningen var bortkastad"
"Det tysken ritade blev exakt som slutresultatet"
"Endast 1 av 10 förslag innehöll huskroppar ovanför bergskärningen, hur kunde det bli så här?!"
I foldern som kom ut och på nätet som redovisats har det hetat "Så här tycker dom boende..
Jag vill nog påstå att vi med denna enkät har all rätt på vår sida att "stjäla" den rubriken och göra till vår egen. Inga fler ord än dom som är skrivna ovanför behövs för att beskrivna hur dom boende känner sig i frågan.
Min i särklass största oro är att om inget görs åt det förslag som nu ska gås igenom på progamsamråd och om inte stadsbyggnadsnämnden nu agerar kraftfullt emot den inkompetens och osaklighet som legat till grund för hela detaljplanen. Då kommer redan ett bräckligt förtroende för politikerna i området med tanke på både redan kontroversiella garaget på Hornsbruksgatan, Hornsgatans trafik och Plankanbeslut att sjunka till en nära noll nivå. Politikerföraktet riskerar att bli totalt. Sorgligt, då jag vet att många av våra folkvalda jobbar hårt och verkligen brinner för att ta rätt belsut. Sorgligt också då man blir vilseledda av sina egna tjänstemän som mer verkar vara intresserade av att göra politik med byggherrar än politiker i detta fallet.
Det ska också nämnas att många har uttryckt en glädje att man faktiskt vill göra något åt T-banehuset, men jag har inte hört en enda person nämna något positivt om bostadshusen!
Tack för att du engagerar dig!
Mattias
fredag 5 november 2010
Undersökningsenkät till medverkande i Community Planning
Vill du hjälpa till att utvärdera Community Planning Eventet?
Arbestgruppen har tagit fram en enkätundersökning där Du får fylla i hur Du upplevde eventet. Frågorna handlar om inför, genomförande, presentationer och täcker eventet som helhet.
För att ta del av en utvärderingsenkät, skicka ett mail till:
hogalidsparken@hotmail.se
Varför vill ni göra detta?
Det har kommit in en hel del mail till arbetsgruppen från grannar som upplevt att eventet inte var helt tillfredsställande på ett eller annat sätt. Det här är din chans att ycka till vad det var som fungerade bra eller mindre bra.
Svaren kommer sammanställas av Arbetsgruppen och presenteras offentligt (självklart kommer ditt namn att vara anonymt då vi inte publicerar namn på bloggen eller lagrar dom på något annat sätt för andra att ta del av.)
Vi vill också passa på att kraftigt understryka att vi tycker att fördjupat medborgarinflytande är något bra som man bör skydda och återanvända, allra helst då i en omvänd planprocess innan markanvisning . Dock anser vi att det som blev gjort ocskå kunde göras så mycket bättre och få en större effekt gentemot sitt syfte att låta boende faktiskt påverka och i större grad acceptera förslagen som är tänkta att komma ut ett sådant event, varpå vi nu skickar ut en undersökningsenkät för Dig att fylla i så att du kan göra Din röst hörd!
Tack för att Du engagerar dig!
Mattias
Arbestgruppen har tagit fram en enkätundersökning där Du får fylla i hur Du upplevde eventet. Frågorna handlar om inför, genomförande, presentationer och täcker eventet som helhet.
För att ta del av en utvärderingsenkät, skicka ett mail till:
hogalidsparken@hotmail.se
Varför vill ni göra detta?
Det har kommit in en hel del mail till arbetsgruppen från grannar som upplevt att eventet inte var helt tillfredsställande på ett eller annat sätt. Det här är din chans att ycka till vad det var som fungerade bra eller mindre bra.
Svaren kommer sammanställas av Arbetsgruppen och presenteras offentligt (självklart kommer ditt namn att vara anonymt då vi inte publicerar namn på bloggen eller lagrar dom på något annat sätt för andra att ta del av.)
Vi vill också passa på att kraftigt understryka att vi tycker att fördjupat medborgarinflytande är något bra som man bör skydda och återanvända, allra helst då i en omvänd planprocess innan markanvisning . Dock anser vi att det som blev gjort ocskå kunde göras så mycket bättre och få en större effekt gentemot sitt syfte att låta boende faktiskt påverka och i större grad acceptera förslagen som är tänkta att komma ut ett sådant event, varpå vi nu skickar ut en undersökningsenkät för Dig att fylla i så att du kan göra Din röst hörd!
Tack för att Du engagerar dig!
Mattias
fredag 29 oktober 2010
Inbjudan till grannmöte för att utvärdera Community Planning eventet för Hornsbruksgatan
Hej Grannar!
Det är väldigt många oroliga människor som hört av sig och har upplevt en hel del brister i Community Planningen som ägde rum 8-9:e oktober med redovisning av resultat den 13:e oktober. Framförallt har många upplevt att deras åsikter helt eller delvis inte gjorts hörda under arbetet, samt att en utlovad chans till påverkan inte infunnit sig, vilket senare sades gjort sig bekräftat i det presenterade resultatet. Om det var på det sättet och det upplevs med brett stöd av dom boende som medverkade så är det allvarligt och väldigt viktigt att detta redogörs offentligt på ett strukturerat och presentabelt sätt. Om majoriteten av grannarna upplevde motsatsen så får vi också i detta forum ett ärligt svar på det att förhålla oss till och att respektera.
För att reda ut detta och tillsammans upprätta en rättvis bild inför media och beslutsfattare i vad som egentligen upplevts som brister i processen och hur dessa förhåller sig till det presenterade resultatet, kallar Arbetsgruppen nu till möte i BRF Spettets 10´s källarlokaler på:
Hornsbruksgatan 13 (Sidoingången)
Kl 18.00
Torsdag 4:e november
Mötets syfte och regler:
Mötet handlar om att, av dom boende i närområdet, utvärdera Community Planning processens genomförande med anledning av markansvisning för byggherrarna Veidekke och Wasted Space. Övriga frågor runt planprocessen och byggandet för Hornsbruksgatan och Högalidsparken behandlas efter mötet i mån av tid. Övriga frågor som ej berör processen eller Hornsbruksgatans ärende undanbedes pga av tidsbrist och av respekt för dom boendes engagemang i huvudfrågan. Det är oerhört viktigt att allas åsikter gör sig hörda och att vi hjälper varandra att inte ”kapa ordet” och plädera i egen sak på bekostnad av tiden. Vidare ska allas åsikter respekteras, oavsett om vi håller med varandra eller inte. Personliga påhopp och glåpord kommer inte att accepteras. Ambitionen är att hålla god ton för att gemensamt kunna uppnå syftet med mötet – att ta fram en utvärdering och en rättvisande bild av processens genomförande baserat på våra upplevelser för en senare presentation.
För dig som inte bor på Hornsbruksgatan men ändå deltog i workshops under dom två dagarna är ni också givetvis väldigt välkomna att delge er uppfattning.
För att lättare få en uppfattning om hur många som tänker delta, skulle jag vilja uppmana er att anmäla er med ett enkelt "Jag kommer" på:
hogalidsparken@hotmail.se
Jag ber att i dom närmaste dagarna få återkomma med förslag på agenda och tillvägagångssätt för utvärdering.
Tack för att ni engagerar er!
Varmt välkomna
Mattias Adler
Det är väldigt många oroliga människor som hört av sig och har upplevt en hel del brister i Community Planningen som ägde rum 8-9:e oktober med redovisning av resultat den 13:e oktober. Framförallt har många upplevt att deras åsikter helt eller delvis inte gjorts hörda under arbetet, samt att en utlovad chans till påverkan inte infunnit sig, vilket senare sades gjort sig bekräftat i det presenterade resultatet. Om det var på det sättet och det upplevs med brett stöd av dom boende som medverkade så är det allvarligt och väldigt viktigt att detta redogörs offentligt på ett strukturerat och presentabelt sätt. Om majoriteten av grannarna upplevde motsatsen så får vi också i detta forum ett ärligt svar på det att förhålla oss till och att respektera.
För att reda ut detta och tillsammans upprätta en rättvis bild inför media och beslutsfattare i vad som egentligen upplevts som brister i processen och hur dessa förhåller sig till det presenterade resultatet, kallar Arbetsgruppen nu till möte i BRF Spettets 10´s källarlokaler på:
Hornsbruksgatan 13 (Sidoingången)
Kl 18.00
Torsdag 4:e november
Mötets syfte och regler:
Mötet handlar om att, av dom boende i närområdet, utvärdera Community Planning processens genomförande med anledning av markansvisning för byggherrarna Veidekke och Wasted Space. Övriga frågor runt planprocessen och byggandet för Hornsbruksgatan och Högalidsparken behandlas efter mötet i mån av tid. Övriga frågor som ej berör processen eller Hornsbruksgatans ärende undanbedes pga av tidsbrist och av respekt för dom boendes engagemang i huvudfrågan. Det är oerhört viktigt att allas åsikter gör sig hörda och att vi hjälper varandra att inte ”kapa ordet” och plädera i egen sak på bekostnad av tiden. Vidare ska allas åsikter respekteras, oavsett om vi håller med varandra eller inte. Personliga påhopp och glåpord kommer inte att accepteras. Ambitionen är att hålla god ton för att gemensamt kunna uppnå syftet med mötet – att ta fram en utvärdering och en rättvisande bild av processens genomförande baserat på våra upplevelser för en senare presentation.
För dig som inte bor på Hornsbruksgatan men ändå deltog i workshops under dom två dagarna är ni också givetvis väldigt välkomna att delge er uppfattning.
För att lättare få en uppfattning om hur många som tänker delta, skulle jag vilja uppmana er att anmäla er med ett enkelt "Jag kommer" på:
hogalidsparken@hotmail.se
Jag ber att i dom närmaste dagarna få återkomma med förslag på agenda och tillvägagångssätt för utvärdering.
Tack för att ni engagerar er!
Varmt välkomna
Mattias Adler
onsdag 8 september 2010
Träffen med Veidekke Bostad AB - mötesprotokoll
Efter en lång period av stiltje kommer här det efterlängtade mötesprotkollet efter vårt möte med Veidekke Bostad AB
Mötesprotokoll Möte mellan Veidekke och Arbetsgruppen 2010-04-27
Plats: Hornsbruksgatan 6-8 Wasted Space lokaler
Närvarande:
4 representanter från Arbetsgruppen från Hornsbruksgatan 3, 5 och 13
3 representanter från Södermalmsparkernas vänner
Jan Svensson, Affärsutveckling, Veidekke Bostad AB
Följande områden och frågeställningar hanterades under mötet
1. Uppstart av projekt
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
- Veidekke hade sedan tidigare tittat och fört dialog med exploateringskontoret om möjligheten att bebygga bergskärningen utmed Hornsbruksgatan, liksom Wasted Space, när det gäller att göra något med och i T-banebyggnaden. Wasted Space tog den initiala kontakten med Veidekke för att göra ett gemensamt förslag längs gatan och i T-banebyggnaden då exploateringskontoret gärna såg att Wasted Space samarbetade med en välkänd exploatör.
2. Det initiala förfarandet vid uppstart
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
- Veidekke gjorde en gemensam ansökan med Wasted Space till exploateringsnämnden.
3. Den gemensamma markanvisningen
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
-Svaret från Veidekke är att det var ett krav från exploateringskontorets och stadens sida att ärendet skulle hanteras som ett sammanslaget ärende.
4. Känsligheten med att offentlig parkmark tas i anspråk av ett privat byggande
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
- Veidekke ser inte att ett eventuellt bygge nödvändigtvis skulle orsaka privatisering av Högalidsparken.
5. Den fördjupade medborgarinflytande processen
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
-Veidekke tycker att detta är intressant och vill gärna prova på detta. Att tidigt i en projektutveckling föra en aktiv dialog med kringboende ligger helt i linje med Veidekkes strävan att vara ett förestag som söker öppenhet och samarbete. Dock har man inte någon tidigare erfarenhet av liknande processer, åtminstone inte här i Sverige
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupad medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
-Veidekke poängterar att processen och diskussionen inte kommer att handla om ett ”Ja eller Nej” till bygge utan att det handlar om utformningen av bygget och vilken volym och principer för en exploatering som kringboende skulle föredra och inte minst, vilka förbättringar av gaturum, park och förbindelser däremellan som är önskvärda. Alltså, ett planprogram framtaget av staden och kringboende. Att säga Ja eller Nej till att bygga finns det möjlighet till i den efterföljande och demokratiskt förankrade detaljplaneprocessen, precis som i alla planprocesser.
6. Utformning av eventuell byggnation och ekonomi i ett byggprojekt
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan? Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
-Veidekke är väldigt tydliga med att man förhandlat fram ett avtal gällande markpriset. För komma fram till det priset har vi ansatt en hypotetisk volym bostäder, men inte alls hela den volym som Stadsbyggnadskontoret redovisat som möjlig volym för bebyggelse. Skulle den slutliga volymen bostäder avvika från vår preliminära volym, förutsätter vi omförhandling av det nu diskuterade markpriset.
Veidekke påpekar med tydlighet att man inte har planer på att bygga en ”limpa” som bilden för det anvisade området kanske felaktigt ger ett intryck av.
***************
Arbetsgruppen tackar Jan Svensson och Veidekke för en bra dialog och att dom tog sig tid för en diskussion.
Mötesprotokoll Möte mellan Veidekke och Arbetsgruppen 2010-04-27
Plats: Hornsbruksgatan 6-8 Wasted Space lokaler
Närvarande:
4 representanter från Arbetsgruppen från Hornsbruksgatan 3, 5 och 13
3 representanter från Södermalmsparkernas vänner
Jan Svensson, Affärsutveckling, Veidekke Bostad AB
Följande områden och frågeställningar hanterades under mötet
1. Uppstart av projekt
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
- Veidekke hade sedan tidigare tittat och fört dialog med exploateringskontoret om möjligheten att bebygga bergskärningen utmed Hornsbruksgatan, liksom Wasted Space, när det gäller att göra något med och i T-banebyggnaden. Wasted Space tog den initiala kontakten med Veidekke för att göra ett gemensamt förslag längs gatan och i T-banebyggnaden då exploateringskontoret gärna såg att Wasted Space samarbetade med en välkänd exploatör.
2. Det initiala förfarandet vid uppstart
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
- Veidekke gjorde en gemensam ansökan med Wasted Space till exploateringsnämnden.
3. Den gemensamma markanvisningen
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
-Svaret från Veidekke är att det var ett krav från exploateringskontorets och stadens sida att ärendet skulle hanteras som ett sammanslaget ärende.
4. Känsligheten med att offentlig parkmark tas i anspråk av ett privat byggande
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
- Veidekke ser inte att ett eventuellt bygge nödvändigtvis skulle orsaka privatisering av Högalidsparken.
5. Den fördjupade medborgarinflytande processen
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
-Veidekke tycker att detta är intressant och vill gärna prova på detta. Att tidigt i en projektutveckling föra en aktiv dialog med kringboende ligger helt i linje med Veidekkes strävan att vara ett förestag som söker öppenhet och samarbete. Dock har man inte någon tidigare erfarenhet av liknande processer, åtminstone inte här i Sverige
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupad medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
-Veidekke poängterar att processen och diskussionen inte kommer att handla om ett ”Ja eller Nej” till bygge utan att det handlar om utformningen av bygget och vilken volym och principer för en exploatering som kringboende skulle föredra och inte minst, vilka förbättringar av gaturum, park och förbindelser däremellan som är önskvärda. Alltså, ett planprogram framtaget av staden och kringboende. Att säga Ja eller Nej till att bygga finns det möjlighet till i den efterföljande och demokratiskt förankrade detaljplaneprocessen, precis som i alla planprocesser.
6. Utformning av eventuell byggnation och ekonomi i ett byggprojekt
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan? Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
-Veidekke är väldigt tydliga med att man förhandlat fram ett avtal gällande markpriset. För komma fram till det priset har vi ansatt en hypotetisk volym bostäder, men inte alls hela den volym som Stadsbyggnadskontoret redovisat som möjlig volym för bebyggelse. Skulle den slutliga volymen bostäder avvika från vår preliminära volym, förutsätter vi omförhandling av det nu diskuterade markpriset.
Veidekke påpekar med tydlighet att man inte har planer på att bygga en ”limpa” som bilden för det anvisade området kanske felaktigt ger ett intryck av.
***************
Arbetsgruppen tackar Jan Svensson och Veidekke för en bra dialog och att dom tog sig tid för en diskussion.
måndag 26 april 2010
Arbetsgruppen träffar Veidekke Bostad
Ikväll ska arbetsgruppen träffa Veidekke Bostad för att gå igenom en rad frågeställningar som vi har, precis på samma sätt som vi gjorde när vi träffade Wasted Space. Veidekke Bostad är den andra byggherren av två som gemensamt med Wasted space fått markanvisning i Högalidsparken. Veidekke har blivit tilldelat det område som rör sig längs gatan och itne innefattar T-banehuset. Det ska nämnas att även om vi hade på agendan att kontakta Veidekke själva, så hann Jan Svensson på Veidekke Bostad Affärsutveckling först till kvarn och bjöd in oss för dialog, vilket vi tackar för!
Följande frågor hoppas vi kunna bli besvarade under kvällen möte:
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
När i processen fick Veidekke kännedom om att man skulle samarbeta i samma ärende som Wasted Space?
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinlflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan?
Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Vad är Viedekkes främsta argument för ett bostadsbyggande längs bergkammen?
Har Veidekke någon vision för teknikhuset?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Veidekkes förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupa medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
Följande frågor hoppas vi kunna bli besvarade under kvällen möte:
Hur gick det till när Veidekke undersökte möjligheten att bebygga den markanvisade ytan i Högalidsparken?
Vem flaggade först om den markanvisade ytan kunde exploateras? Var det Exploateringsnämnden/Exploateringskontoret eller Veidekke som kontaktade staden?
Hur gick det till när Veidekke ansökte om markanvisningen? Vem initierade kontakten mellan staden och Veidekke?
När i processen fick Veidekke kännedom om att man skulle samarbeta i samma ärende som Wasted Space?
Hur upplever Veidekke bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur ser Veidekke på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke är en oerhört kontroversiell fråga med tanke på den överhängande risken för privatisering av allmän park, medan den större opinionen i närområdet troligen ser mer positivt på den markansvisade delen för Wasted Space och teknikbyggnaden?
Vad var responsen hos Veidekke när man blev meddelad att man skulle slå ihop de båda markanvisningarna till ett ärende?
Vad var responsen hos Veidekke när man fick beskedet att processen skulle ske med en fördjupad medborgarinlflytande process?
Har Veidekke någon tidigare erfarenhet att jobba med fördjupat medborgarinflytande processer?
Vad har Veidekke för visioner för Högalidsparken längs Hornsbruksgatan?
Kan Veidekke tänka sig att ändra på sina planer för att undvika privatisering av parken? Under vilka omständigheter? Hur skulle exempelvis en sådan lösning kunna gestalta sig?
Om det rent hypotetiskt under processen skulle framgå att ingen av de närboende, rådsinstanser eller Wasted Space önskar sig en privatisering av parken, hur skulle Veidekke ställa sig gentemot detta svar? Skulle man böja sig för den bredare opinionen att exempelvis inte privatisera parkyta, låta denna vara och leta andra alternativ eller skulle man gå vidare med sitt projekt och hoppas på det bästa ändå?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Vad är Viedekkes främsta argument för ett bostadsbyggande längs bergkammen?
Har Veidekke någon vision för teknikhuset?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Veidekkes förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Hur hög behöver exploateringsgraden i det anvisade området vara för att Veidekke ska få ihop projektet ekonomiskt?
Hur många lägenheter behöver man bygg och ungefärlig snittstorlek för att få ihop det ekonomiskt i projektet?
Hur många våningar på husen är det minsta man kan tänka sig från Veidekkes sida?
Med ekonomiskt fasta ramar, hur mycket medborgarinflytande kan Veidekke tänkas sig att acceptera. Att medborgarna får som dom vill fullt ut, eller är man låst i sin ekonomi?
Hur realistiskt anser Veidekke att det är med en ”fördjupa medborgarinflytande” process om i dagsläget finns ekonomiska krav och ramar för projektet?
fredag 26 mars 2010
Träffen med Wasted Space - mötesprotokoll med reflektioner
Protokoll från möte mellan Arbetsgruppen och Wasted Space
2010-03-24
Hornsbruksgatan 4
Deltagare
Arbetsgruppen:
7 representanter från Hornsbruksgatan 3, 5, 7, 9 och 13
Wasted Space:
John Higson
Marie Eriksson
Protokollfört 2010-03-26
Arbetsgruppens syfte.
Gruppen bildades på initiativ av boende när planerna om nybyggnationen blev känd. Sedan starten har gruppen haft möten med politiker, media och på olika sätt informerat om planerna som av gruppen ses som ett steg mot en privatisering och intrång i stadens parker.
Mötets syfte
Syftet med mötet mellan Arbetsgruppen och Wasted Space var att ventilera ett antal frågor samt informera om vilka aktiviteter gruppen påbörjat och har planerat samt att utbyta information med Wasted Space och hur deras vision för T-banehuset, Högalidsparken och Hornsbruksgatan kan se ut.
Arbetsgruppen har som gemensamt ställningstagande att intrång och privatisering av allmän parkmark bör förhindras. Även en byggnation längs parken kommer enligt gruppen att medföra att den speciella karakteristiska miljön som Stockholm råsprängda bergsytor som kommer i dagen tas bort och ersätts med för Stockholm otypisk karaktär. Arbetsgruppen menade även att anvisningen kan vara ett första steg för fortsatt byggnation i stadens parker och ser därför detta som ett allvarligt trendbrott som gruppen anser att det är viktigt att informera både beslutsfattare och allmänhet så att det blir känt vad beslutet handlar om.
Gruppen består av bostadsrättsföreningar, hyresgäster, intresseorganisationer och närboende samt övriga intresserade där varje individ har olika synpunkter och åsikter. Målsättningen är att allas åsikter ska tillåtas men att vi som grupp representerar det gemensamma huvuddraget; att allmän parkmark inte bör privatiseras och överlåtas till bostäder, och givetvis då också Högalidsparken längs Hornsbruksgatan som är aktuellt i detta fallet. Arbetsgruppens blogg (http://nybyggehogalidsparken.blogspot.com) uppdateras regelbundet med ny information och med pågående aktiviteter som rör Högalidsparken och den aktuella planprocessen runt just detta ärende.
Frågeställningar som var planerade på agendan
För att enklare föra en diskussion i ämnet kom arbetsgruppen med följande frågor på agendan som fick utgöra grundstenen i diskussionerna:
Hur upplever Wasted Space bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Hur ser Wasted Space på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke medför en stor risk för privatisering av Högalidsparken?
Vad är Wasted Space åsikt om bostadsbyggande längs bergkammen?
Vad är Wasted Space egen vision om T-banebyggnaden och likriktarstationen?
Vad har Wasted Space för uppfattning om omfattningen till bostadsbyggande längs bergkammen?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Wasted Space förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Bakgrund Wasted Space
John Higson började sondera möjligheterna till byggnation av T-banehuset redan 2003. Sedan juni 2008 har arbetet pågått i en mer strukturerad form. Från Wasted Space sida var den ursprungliga målsättningen att göra om T-banehuset och planer för ett ”mellanklass” hotell började formas där visioner om att dra in dagsljus även till rum utan fönster genom fiberljus och annan modern teknik.
Visionen fick abrupt revideras i och med att Stockholms stad under hösten 2008 bestämde att exploatera längs med större delen av Hornsbruksgatan och att detta borde omfatta byggnation av bostäder utöver T-banehuset som Wasted Space hade jobbat för i flera år. Wasted Space fick markanvisning för T-banehuset med villkor att samarbeta med annat byggföretag för de delar som låg utanför den egna föreslagna markanvisningen. Därpå aviserade man från staden att båda markanvisningarna också skulle samordnas i en och samma planprocess. Varför man valde detta framgick inte men enligt Wasted Space troligen att de två ärenden var för små separat och att det berörde samma område.
Wasted Space fick i och med beslutet tänka om. Att samarbeta med Veidekke kom att ses av Wasted Space som en möjlighet att utveckla och att konkretisera processen med utökat medborgarinflytande som man själva starkt drivit på. Wasted Space framförde en förhoppning om att arbetsmetodiken kan ses som en plattform för att få stor påverkan på den fortsatta planeringen av området. Wasted Space framförde också att de lagt ned många timmar eget arbete och engagemang i projektet och skulle gärna vilja fortsätta med att prova arbetsformen trots vetskapen att utmaningen hade växt i och med direktivet om dom båda markanvisningarna, om inte annat för att verkligen få en chans att testa den fördjupade medborgarinflytande processen i en större skala så som den i dagsläget beslutats av stadsbyggnadsnämnden.
Bakgrund T-banehuset
Efter anvisningen har Wasted Space låtit utföra tester och undersökt T-banehuset och dess faciliteter. Huset har sedan många år ett eftersatt underhåll och är fyllt med skavanker som visar att huset är i ett mycket dåligt skick. Dessutom ligger det en likriktarstation i bottenvåningen på husets ena sida. Den elektromagnetiska strålningen är hög och gör att den delen av byggnaden inte går att utnyttja fullt ut i dagsläget. Enligt Fortum kan det finnas andra fördelar med en eventuell flytt. Ställverket har gammal teknik plus att kraftförsörjningen skulle kunna samordnas med eventuell nybyggd elstation på annan plats. En planering runt en sådan flytt kanske skulle kunna ha kommit på fråga även utan Wasted Space inblandning. I den andra delen av huset finns SL:s och en flytt av den uppskattades till en kostnad på ca 15 MSEK.
Wasted Space har hittills enbart haft planer på byggnadens övre delar på grund av ställverken men menade att en flytt av en eller båda likriktarstationerna skulle öppna för nya perspektiv och idéer.
Fortsatt process
Wasted Space har kontakter med andra projekt som sedan tidigare har erfarenheter av att arbeta med medborgarinflytande. Processen för anvisningen sågs därför som en önskvärd möjlighet men man blundade inte för att det finns farhågor som man behöver vara medveten om och att det finns risker med processen. En stor farhåga är att politiker i stadsbyggnadsnämnden i slutändan beslutar enligt egna förutfattade meningar och ”kör över” förslaget som tagits fram under arbetsprocessen.
Wasted Space såg framför sig att arbetsprocessen börjar med information till alla boende och att en förhoppning om att det skulle kunna delta upp till 1000 personer. De såg det som viktigt att allas synpunkter ska komma upp på bordet; att det skapas ett ide-forum där tankarna stöts och blöts och att det utifrån denna smältdegel materialiseras ett förslag som de boende och andra intressenter tycker är ett förslag som vida accepteras av alla parter och som kommer att utveckla den till något nytt och bättre än vad de i sitt stilla sinne hade kunnat föreställa sig från början. Högalidsparken och Hornsbruksgatan skulle kunna bli något alldeles speciellt och unikt. Wasted Space hade en vision om hur det med samverkan går att skapa något nytt och förverkliga idéer som vi inte trodde var möjliga.
På frågan om ekonomi höll Wasted Space med om att den sätter sina begränsningar men trodde att eftersom detta var det första projektet där medborgarinflytandet prövades skulle ett lyckat resultat kunna sprida sig som ringar på vattnet och få en marknadsmässig betydelse för de inblandade aktörerna annat än det kortsiktiga målet att uppnå ekonomi separat för enkom detta projekt.. Wasted Space såg därför framför sig att en lyckad process och slutresultat som en win-win för alla parter; för de boende genom att byggnationen motsvarade förväntningarna och för aktörerna genom potentiella nya markanvisningar och större möjligheter att i framtiden kunna driva liknande projekt.
Vem som kommer att driva processen är ännu inte officiellt. Detta beror på att överklagan av upphandlingen går ut på fredag 26 mars. Det är först efter detta datum, när upphandlingen avslutats och det blir offentliggjort vem som vann upphandlingen som en planering av uppdraget kan påbörjas.
Målsättningen enligt Wasted Space är att information ska skickas ut till boende och intressenter i perioden maj-juni och att processen ska inledas i oktober.
Organisation
Arbetet bedrivs för närvarande i projektform hos respektive byggherre, men med en styrgrupp som består av medlemmar från Exploateringskontoret, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen, SL, Wasted Space och Veidekke. Stadsbyggnadskontoret är sammankallande och skriver protokoll.
Det var oklart vad styrgruppsarbetet för närvarande omfattar och vad som exkluderats respektive inkluderats. Trafikkontoret har bjudits in för att om möjligt kunna förmå de styrande att inte komma med färdiga beslut om gatans utformning och breddning. Wasted Space framförde att eventuell minskning av gatans bredd skulle ses som en möjlighet för den nya byggnationen att inte göra intrång på privatiseringskänslan av parken.
Samarbete Wasted Space och Veidekke
Wasted Space och Veidekke finansierar sina egna kostnader separat från varandra och har sina egna finansiärer. Via avtal med staden fördelas kostnader för det gemensamma projektarbetet eller för arbete som båda är delaktiga i. Fördelningen och faktureringen sker enligt en fördelningsnyckel som bygger på fördelad anvisad yta och är med 18% för Wasted Space och för 82% för Veidekke.
Föreningen 100Hus
I ett kortsiktigt perspektiv har Föreningen 100Husskickat ut information om 100-hus där föreningen har som ambition att använda taket och terrassen på T-banehuset som ett slags showroom, där miljöteknikföretag med olika miljö- och energitekniklösningar kan förevisa sina produkter. Bland annat finns planer på att bygga ett ”green-house”. Detta ska vara öppet för allmänheten. Föreningen har ansökt om bygglov och trodde att eftersom utvecklingen inom energitekniklösningar går så pass snabbt så kommer anläggningen inte att vara modern längre än till utgången av 2012. Däremot tror Wasted Space att en beviljan kunde komma att gälla en längre period, troligen 5 år och att idén kunde komma att fortsätta längre än 2012.
Hur detta skulle påverka planen med nybyggnationen är inte helt klarlagt.
Finansieringsbeslut för showroom kommer att tas i början av juni 2010 och troligen skulle Marie och John ha mer information om den fortsatta planeringen vid det tillfället. Föreningen hade förhoppningar om att idén om showroom till stor del skulle finansieras av offentliga aktörer samt miljöteknikföretagen själva.
Arbetsgruppen tackar för att vi fick komma och besöka Wasted Space.
Mötet avslutades efter ca 2 timmar.
Reflektioner som uppkommit efter mötet
Efter ett trevligt möte med Wasted Space uppstod ganska omedelbart en del tankar och reflektioner.
Den första instinktiva reaktionen är varför Stockholm Stad bara inte kunde acceptera Wasted Space mångåriga försök och förslag att göra om endast T-banehuset och låta resten av parken skötas av Stockholm Stad. Varför ville Stockholms Stad till varje pris slå ihop två ärenden, ett som uppfattas som överhängande positivt och ett annat som innebär en oerhörd kontrovers genom att upplåta allmän parkyta till exploatering och riskera uppenbar privatisering? Svaret hoppas vi få från exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Det kan bara inte vara så cyniskt och ogenomtänkt att man slår ihop båda ärendena pga administrativ synnergi som vi tolkade Wasted Space svar. Det är nog ett svar som väldigt få skulle acceptera som skäligt nog att genomföra det på det viset. Det är alldeles för uppenbart att det blir krångligare administration i slutändan och att det skulle stöta på ett brett motstånd. Men innan vi fått svar på den frågan står det väl vem som helst fritt att spekulera i. En gissning är att man vill få en gratisskjuts på Wasted Space goda rykte och försöka ”kvitta” ut ärendena mot varandra i opinion. Att sockra det sura. Det är något i den frågan som inte alls känns bra. Arbetsgruppen får nog en väl grundad anledning till att återkomma om just detta.
En annan av John Higsons frågor tillbaka till arbetsgruppen var ”Hur vet ni att parken kommer att privatiseras?”
Svaret är lika enkelt som det är svårt. Det vet ju förstås ingen förrän ett eventuellt planförslag står klart. Att Wasted Space är visionärer och benhårt tror på Empowerment och vill göra något alldeles extra för det bästa i området är, åtminstone jag själv, ganska övertygad om. Men för att Johns vision ska kunna bli verklighet krävs så oerhört många fler brickor i spelet. En av dom i särklass tyngsta, att absolut ingen privatiseringskänsla får ske för området. Då är det inte bara Arbetsgruppen utan troligtvis hela området som kommer att flyga i taket. Att ta parkyta för att helt sonika bygga bostäder kommer man knappast undan med utan det breda folkets vrede, eller andra instansers heller för den delen. Det kommer bli mycket, mycket svårt att realisera, vilket egentligen riktar strålkastarljuset mot Veidekke.
Vad är Veidekke beredda att offra i Johns vision? För håller inte hans vision så faller även hela Wasted Space idé med parken och gatan som ett korthus. Mycket goodwill och framtidstro står på spel för Wasted Space i ett bisarrt markansvningsspel som Stockholm Stad initierat genom att slå ihop dessa båda ärenden. För att visionen som ändå skulle kunna bana för något konstruktivt krävs att Veidekke offrar både pengar och prestige för att åstadkomma detsamma och varför skulle man vilja göra det? Då vi inte ännu hunnit kontakta Veidekke så har vi inte svaret på deras vision annat än att man vill kränga lägenheter i ett nästan löjligt attraktivt läge. Skulle Veidekke exempelvis acceptera att göra förlust i detta projekt för att i framtiden vinna prestige som ett bolag med framtidstro och människotänk där man kan visa att man som byggbolag verkligen bryr sig om dom närboende. Att man klarar av att bryta sig fri från gamla dogmer att var projekt måste bära sig självt och realisera ett framönskat läge av Wasted Space och dom närboende, där jag ändå tror att en viss förändring skulle kunna accepteras, så länge man inte ger parken en känsla av privatisering.
Nu undrar Arbetsgruppen vad ni andra som läser denna blogg kan dra för växlar av det ovanstående?
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
2010-03-24
Hornsbruksgatan 4
Deltagare
Arbetsgruppen:
7 representanter från Hornsbruksgatan 3, 5, 7, 9 och 13
Wasted Space:
John Higson
Marie Eriksson
Protokollfört 2010-03-26
Arbetsgruppens syfte.
Gruppen bildades på initiativ av boende när planerna om nybyggnationen blev känd. Sedan starten har gruppen haft möten med politiker, media och på olika sätt informerat om planerna som av gruppen ses som ett steg mot en privatisering och intrång i stadens parker.
Mötets syfte
Syftet med mötet mellan Arbetsgruppen och Wasted Space var att ventilera ett antal frågor samt informera om vilka aktiviteter gruppen påbörjat och har planerat samt att utbyta information med Wasted Space och hur deras vision för T-banehuset, Högalidsparken och Hornsbruksgatan kan se ut.
Arbetsgruppen har som gemensamt ställningstagande att intrång och privatisering av allmän parkmark bör förhindras. Även en byggnation längs parken kommer enligt gruppen att medföra att den speciella karakteristiska miljön som Stockholm råsprängda bergsytor som kommer i dagen tas bort och ersätts med för Stockholm otypisk karaktär. Arbetsgruppen menade även att anvisningen kan vara ett första steg för fortsatt byggnation i stadens parker och ser därför detta som ett allvarligt trendbrott som gruppen anser att det är viktigt att informera både beslutsfattare och allmänhet så att det blir känt vad beslutet handlar om.
Gruppen består av bostadsrättsföreningar, hyresgäster, intresseorganisationer och närboende samt övriga intresserade där varje individ har olika synpunkter och åsikter. Målsättningen är att allas åsikter ska tillåtas men att vi som grupp representerar det gemensamma huvuddraget; att allmän parkmark inte bör privatiseras och överlåtas till bostäder, och givetvis då också Högalidsparken längs Hornsbruksgatan som är aktuellt i detta fallet. Arbetsgruppens blogg (http://nybyggehogalidsparken.blogspot.com) uppdateras regelbundet med ny information och med pågående aktiviteter som rör Högalidsparken och den aktuella planprocessen runt just detta ärende.
Frågeställningar som var planerade på agendan
För att enklare föra en diskussion i ämnet kom arbetsgruppen med följande frågor på agendan som fick utgöra grundstenen i diskussionerna:
Hur upplever Wasted Space bakgrunden till att både markanvisningen för Wasted Space och Veidekke slogs ihop till samma diareförda ärende?
Hur sker kommunikationen mellan byggherrarna emellan och vad är relationen mellan Wasted Space, Veidekke, exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret?
Hur ser Wasted Space på möjligheten/problematiken med att det markanvisade området för Veidekke medför en stor risk för privatisering av Högalidsparken?
Vad är Wasted Space åsikt om bostadsbyggande längs bergkammen?
Vad är Wasted Space egen vision om T-banebyggnaden och likriktarstationen?
Vad har Wasted Space för uppfattning om omfattningen till bostadsbyggande längs bergkammen?
Hur hårt sammanfogade är dom båda projekten mellan Veidekke och Wasted Space?
Finns det beroenden mellan projekten ekonomiskt och administrativt?
Vad är Wasted Space förhoppningar och farhågor angående den ”Fördjupade medborgarinflytande processen”?
Bakgrund Wasted Space
John Higson började sondera möjligheterna till byggnation av T-banehuset redan 2003. Sedan juni 2008 har arbetet pågått i en mer strukturerad form. Från Wasted Space sida var den ursprungliga målsättningen att göra om T-banehuset och planer för ett ”mellanklass” hotell började formas där visioner om att dra in dagsljus även till rum utan fönster genom fiberljus och annan modern teknik.
Visionen fick abrupt revideras i och med att Stockholms stad under hösten 2008 bestämde att exploatera längs med större delen av Hornsbruksgatan och att detta borde omfatta byggnation av bostäder utöver T-banehuset som Wasted Space hade jobbat för i flera år. Wasted Space fick markanvisning för T-banehuset med villkor att samarbeta med annat byggföretag för de delar som låg utanför den egna föreslagna markanvisningen. Därpå aviserade man från staden att båda markanvisningarna också skulle samordnas i en och samma planprocess. Varför man valde detta framgick inte men enligt Wasted Space troligen att de två ärenden var för små separat och att det berörde samma område.
Wasted Space fick i och med beslutet tänka om. Att samarbeta med Veidekke kom att ses av Wasted Space som en möjlighet att utveckla och att konkretisera processen med utökat medborgarinflytande som man själva starkt drivit på. Wasted Space framförde en förhoppning om att arbetsmetodiken kan ses som en plattform för att få stor påverkan på den fortsatta planeringen av området. Wasted Space framförde också att de lagt ned många timmar eget arbete och engagemang i projektet och skulle gärna vilja fortsätta med att prova arbetsformen trots vetskapen att utmaningen hade växt i och med direktivet om dom båda markanvisningarna, om inte annat för att verkligen få en chans att testa den fördjupade medborgarinflytande processen i en större skala så som den i dagsläget beslutats av stadsbyggnadsnämnden.
Bakgrund T-banehuset
Efter anvisningen har Wasted Space låtit utföra tester och undersökt T-banehuset och dess faciliteter. Huset har sedan många år ett eftersatt underhåll och är fyllt med skavanker som visar att huset är i ett mycket dåligt skick. Dessutom ligger det en likriktarstation i bottenvåningen på husets ena sida. Den elektromagnetiska strålningen är hög och gör att den delen av byggnaden inte går att utnyttja fullt ut i dagsläget. Enligt Fortum kan det finnas andra fördelar med en eventuell flytt. Ställverket har gammal teknik plus att kraftförsörjningen skulle kunna samordnas med eventuell nybyggd elstation på annan plats. En planering runt en sådan flytt kanske skulle kunna ha kommit på fråga även utan Wasted Space inblandning. I den andra delen av huset finns SL:s och en flytt av den uppskattades till en kostnad på ca 15 MSEK.
Wasted Space har hittills enbart haft planer på byggnadens övre delar på grund av ställverken men menade att en flytt av en eller båda likriktarstationerna skulle öppna för nya perspektiv och idéer.
Fortsatt process
Wasted Space har kontakter med andra projekt som sedan tidigare har erfarenheter av att arbeta med medborgarinflytande. Processen för anvisningen sågs därför som en önskvärd möjlighet men man blundade inte för att det finns farhågor som man behöver vara medveten om och att det finns risker med processen. En stor farhåga är att politiker i stadsbyggnadsnämnden i slutändan beslutar enligt egna förutfattade meningar och ”kör över” förslaget som tagits fram under arbetsprocessen.
Wasted Space såg framför sig att arbetsprocessen börjar med information till alla boende och att en förhoppning om att det skulle kunna delta upp till 1000 personer. De såg det som viktigt att allas synpunkter ska komma upp på bordet; att det skapas ett ide-forum där tankarna stöts och blöts och att det utifrån denna smältdegel materialiseras ett förslag som de boende och andra intressenter tycker är ett förslag som vida accepteras av alla parter och som kommer att utveckla den till något nytt och bättre än vad de i sitt stilla sinne hade kunnat föreställa sig från början. Högalidsparken och Hornsbruksgatan skulle kunna bli något alldeles speciellt och unikt. Wasted Space hade en vision om hur det med samverkan går att skapa något nytt och förverkliga idéer som vi inte trodde var möjliga.
På frågan om ekonomi höll Wasted Space med om att den sätter sina begränsningar men trodde att eftersom detta var det första projektet där medborgarinflytandet prövades skulle ett lyckat resultat kunna sprida sig som ringar på vattnet och få en marknadsmässig betydelse för de inblandade aktörerna annat än det kortsiktiga målet att uppnå ekonomi separat för enkom detta projekt.. Wasted Space såg därför framför sig att en lyckad process och slutresultat som en win-win för alla parter; för de boende genom att byggnationen motsvarade förväntningarna och för aktörerna genom potentiella nya markanvisningar och större möjligheter att i framtiden kunna driva liknande projekt.
Vem som kommer att driva processen är ännu inte officiellt. Detta beror på att överklagan av upphandlingen går ut på fredag 26 mars. Det är först efter detta datum, när upphandlingen avslutats och det blir offentliggjort vem som vann upphandlingen som en planering av uppdraget kan påbörjas.
Målsättningen enligt Wasted Space är att information ska skickas ut till boende och intressenter i perioden maj-juni och att processen ska inledas i oktober.
Organisation
Arbetet bedrivs för närvarande i projektform hos respektive byggherre, men med en styrgrupp som består av medlemmar från Exploateringskontoret, Trafikkontoret, Stadsdelsförvaltningen, SL, Wasted Space och Veidekke. Stadsbyggnadskontoret är sammankallande och skriver protokoll.
Det var oklart vad styrgruppsarbetet för närvarande omfattar och vad som exkluderats respektive inkluderats. Trafikkontoret har bjudits in för att om möjligt kunna förmå de styrande att inte komma med färdiga beslut om gatans utformning och breddning. Wasted Space framförde att eventuell minskning av gatans bredd skulle ses som en möjlighet för den nya byggnationen att inte göra intrång på privatiseringskänslan av parken.
Samarbete Wasted Space och Veidekke
Wasted Space och Veidekke finansierar sina egna kostnader separat från varandra och har sina egna finansiärer. Via avtal med staden fördelas kostnader för det gemensamma projektarbetet eller för arbete som båda är delaktiga i. Fördelningen och faktureringen sker enligt en fördelningsnyckel som bygger på fördelad anvisad yta och är med 18% för Wasted Space och för 82% för Veidekke.
Föreningen 100Hus
I ett kortsiktigt perspektiv har Föreningen 100Husskickat ut information om 100-hus där föreningen har som ambition att använda taket och terrassen på T-banehuset som ett slags showroom, där miljöteknikföretag med olika miljö- och energitekniklösningar kan förevisa sina produkter. Bland annat finns planer på att bygga ett ”green-house”. Detta ska vara öppet för allmänheten. Föreningen har ansökt om bygglov och trodde att eftersom utvecklingen inom energitekniklösningar går så pass snabbt så kommer anläggningen inte att vara modern längre än till utgången av 2012. Däremot tror Wasted Space att en beviljan kunde komma att gälla en längre period, troligen 5 år och att idén kunde komma att fortsätta längre än 2012.
Hur detta skulle påverka planen med nybyggnationen är inte helt klarlagt.
Finansieringsbeslut för showroom kommer att tas i början av juni 2010 och troligen skulle Marie och John ha mer information om den fortsatta planeringen vid det tillfället. Föreningen hade förhoppningar om att idén om showroom till stor del skulle finansieras av offentliga aktörer samt miljöteknikföretagen själva.
Arbetsgruppen tackar för att vi fick komma och besöka Wasted Space.
Mötet avslutades efter ca 2 timmar.
Reflektioner som uppkommit efter mötet
Efter ett trevligt möte med Wasted Space uppstod ganska omedelbart en del tankar och reflektioner.
Den första instinktiva reaktionen är varför Stockholm Stad bara inte kunde acceptera Wasted Space mångåriga försök och förslag att göra om endast T-banehuset och låta resten av parken skötas av Stockholm Stad. Varför ville Stockholms Stad till varje pris slå ihop två ärenden, ett som uppfattas som överhängande positivt och ett annat som innebär en oerhörd kontrovers genom att upplåta allmän parkyta till exploatering och riskera uppenbar privatisering? Svaret hoppas vi få från exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret. Det kan bara inte vara så cyniskt och ogenomtänkt att man slår ihop båda ärendena pga administrativ synnergi som vi tolkade Wasted Space svar. Det är nog ett svar som väldigt få skulle acceptera som skäligt nog att genomföra det på det viset. Det är alldeles för uppenbart att det blir krångligare administration i slutändan och att det skulle stöta på ett brett motstånd. Men innan vi fått svar på den frågan står det väl vem som helst fritt att spekulera i. En gissning är att man vill få en gratisskjuts på Wasted Space goda rykte och försöka ”kvitta” ut ärendena mot varandra i opinion. Att sockra det sura. Det är något i den frågan som inte alls känns bra. Arbetsgruppen får nog en väl grundad anledning till att återkomma om just detta.
En annan av John Higsons frågor tillbaka till arbetsgruppen var ”Hur vet ni att parken kommer att privatiseras?”
Svaret är lika enkelt som det är svårt. Det vet ju förstås ingen förrän ett eventuellt planförslag står klart. Att Wasted Space är visionärer och benhårt tror på Empowerment och vill göra något alldeles extra för det bästa i området är, åtminstone jag själv, ganska övertygad om. Men för att Johns vision ska kunna bli verklighet krävs så oerhört många fler brickor i spelet. En av dom i särklass tyngsta, att absolut ingen privatiseringskänsla får ske för området. Då är det inte bara Arbetsgruppen utan troligtvis hela området som kommer att flyga i taket. Att ta parkyta för att helt sonika bygga bostäder kommer man knappast undan med utan det breda folkets vrede, eller andra instansers heller för den delen. Det kommer bli mycket, mycket svårt att realisera, vilket egentligen riktar strålkastarljuset mot Veidekke.
Vad är Veidekke beredda att offra i Johns vision? För håller inte hans vision så faller även hela Wasted Space idé med parken och gatan som ett korthus. Mycket goodwill och framtidstro står på spel för Wasted Space i ett bisarrt markansvningsspel som Stockholm Stad initierat genom att slå ihop dessa båda ärenden. För att visionen som ändå skulle kunna bana för något konstruktivt krävs att Veidekke offrar både pengar och prestige för att åstadkomma detsamma och varför skulle man vilja göra det? Då vi inte ännu hunnit kontakta Veidekke så har vi inte svaret på deras vision annat än att man vill kränga lägenheter i ett nästan löjligt attraktivt läge. Skulle Veidekke exempelvis acceptera att göra förlust i detta projekt för att i framtiden vinna prestige som ett bolag med framtidstro och människotänk där man kan visa att man som byggbolag verkligen bryr sig om dom närboende. Att man klarar av att bryta sig fri från gamla dogmer att var projekt måste bära sig självt och realisera ett framönskat läge av Wasted Space och dom närboende, där jag ändå tror att en viss förändring skulle kunna accepteras, så länge man inte ger parken en känsla av privatisering.
Nu undrar Arbetsgruppen vad ni andra som läser denna blogg kan dra för växlar av det ovanstående?
Tack för att ni engagerar er!
Mvh
Mattias
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
